Familjen Helenius

välkommen

Innan vi gifte oss hette jag Malin Andersson, resten av familjen hette Helenius. Hade inte tänkt så mycket på det egentligen heller men nu efter ett halvt år som Malin Helenius kan jag konstatera att de känns ganska annorlunda ändå. Annorlunda på ett bra sätt alltså, på ett fint sätt. Jag tycket så mycket om att nu sådär ”påriktit” höra till resten av familjen, och jag trivs riktigt bra med mitt nya efternamn.

Jag trodde att de kanske skulle vara svårt att byta namn i vuxen ålder, att liksom komma ihåg att jag bytt. Men det har inte varit några problem alls, har ju iofs också behövt använt mitt nya efternamn rätt mycket iom att jag varit kund inom vården rätt ofta. Så jag har ju vant mig. Känns helt naturligt att ringa och presentera sig som Malin Helenius. Och det är ju bra, att det inte blivit knepigt på något sätt utan bara känns naturligt. Jobbigaste var ju att byta alla kort, som körkort och bankkort och sånt.

Har faktiskt bytt efternamn som barn också, så det var ju inte första gången jag bytte. För mej var det en självklar sak att jag skulle ta Antons efternamn, mest eftersom Andersson inte direkt är så unikt och Helenius känns som ett riktigt bra efternamn. Kändes också självklart att byta i och med att vi valt att döpa barnen till Helenius. Känner mej liksom inte mindre som mej själv även om mitt efternamn har bytt, men jag kan förstå att det kan kännas svårare att byta efternamn om man har ett mer speciellt efternamn t.ex. Det är ju bra att man nuförtiden inte heller måste byta, man får ju liksom välja själv. Och jag är nöjd med mitt val. Det bästa är nog ändå att vi nu alla har samma efternamn i vår familj, att vi kan skriva ”glad påsk önskar familjen Helenius” och att vi kan få post till familjen Helenius. Det räcker med att det står Helenius på dörren och på postlådan osv. Känns fint att dela efternamn med barnen och Anton. Inte för att jag inte känt att vi hört ihop innan vi gifte oss, men på något vänster är det ändå mysigt att alla nu heter samma. Hade inte tänkt att det skulle ändras på något sätt, men varje gång vi presenterar oss som familjen Helenius blir jag lite extra varm i hjärtat.

Lillebror kommer också vara vårt första barn som föds som pojke Helenius. Våra andra barn är ju födda som pojke/flicka Andersson eftersom dom fått mitt namn på BB. Känns ju lite roligt faktiskt. Dessutom blir han det första barnet som vi inte behöver godkänna faderskap för. För som vi alla vet så finns det INGEN chans att någon annan än mannen jag är gift med som kan vara pappan till barnet. Dom andra två är ju utomäktenskapliga och då vet man ju aldrig. Haha ja alltså de känns ju verkligen så löjligt, att just det faktum att vi nu är gifta automatiskt gör Anton till barnets pappa, medans vi tidigare behövt boka tid till barnatillsyningsmannen för att skriva under att jag inte haft oskyddat sex med någon annan än Anton. Man känner sig nog rätt fånig då man sätter sig där och svarar på frågor om sitt förhållande med sitt nyfödda barn på armen. Nåja nuförtiden får man väl ändå göra det på rådis, och det är ju för barnets skull man gör de så visst är det ju viktigt. Men som sagt känns väldigt skönt att vi inte behöver ifrågasättas denna gång.

Firat en massa Axlar

IMG_0231Idag var det Axel-fest hemma hos oss. Antons föräldrar och Antons brors fru med kids kom till oss och äta pizza och sedan kladdkaka. En riktigt mysig fredagkväll. Totalt var där 6 stycken Axlar att fira idag + en i magen då och så en som var på arbetsresa. En lite rolig och speciell tradition, att sådär påriktigt fira ett andranamn. Axlarnas systrar firades också såklart, någon rättvisa får det ju finnas. Jag svängde ihop en kladdkaka enligt detta recept, men pyntade den denna gång med lite mer påskigt tema.

IMG_0228

 

Namntankar igen

Att välja namn till sitt barn är både spännande och lite skrämmande. Funderar och smakar på olika alternativ men hittills har vi kommit tillbaka till ett alternativ. Ändå funderar jag vidare, letar efter allternativ. Känner mig inte lika säker på detta namn som jag varit över de två tidigare. Ramlade över en artikel i ÅU idag som handlade om vilka namn som varit mest populära på Finlandssvenskt håll det senaste året. Nedan kan ni se hur listan såg ut.

namn

Saga har blivit ett populärt namn de senaste åren, vilket jag ju förstår jag menar det är ju ett fint namn. Också Emil är populärt och det heter ju Adam i andra namn. Namnet som vi tänkt till lillebror finns inte med på listan.

Lillebrors andranamn funderar vi också på, eller vi funderar på det ena av dem. Axel (som faktiskt har namnsdag imorgon) heter alla pojkar i Antons familj så det är klart att lillebror också skall få vara med i det gänget. Emil är släktnamnet från min sida, det heter alla pojkar i från min sida i andra namn. Så hur väljer man då? Vi har valt att gå på Axel traditionen med lillebror eftersom det är så många flera pojkar i den släkten. Och våra båda pojkar kan kanske ändå inte ha exat samma mellannamn. Eller såklart kan dom ju det, men det vill jag ändå inte. Så här borde vi då alltså hitta en nytt andra namn. Det får gärna vara ett släktnamn eftersom andranamnen i vår familj nu är släktnamn. Men andranamnet känns ändå inte lika svårt, det kommer att lösa sig. Huvudsaken är ju att vi hittar ETT bra tilltalsnamn till lillebror.

IMG_1271

Här kommer ni läsare med i bilden,tänkte faktiskt fråga efter lite hjälp och tips av er. Sitter ni och pantar på något fint pojknamn som klingar fint ihop med Adam och Saga? Efternamnet blir ju Helenius, men det känns ändå som ett efternamn som passar ihop med det mesta. Kort får namnet gärna vara och i samma stil som de två andra. Annars har ni fria händer, SÅ kör hårt och lämna en kommentar med TIPS! Tack på förhand!

Det där med namn

Hittills har det här med bumlingens namn varit en gåta för oss, tycker inte att vi kommit på något som känts bra. MEN nu tack vare 6 timmars bilresor X 2 under helgen, tror vi att vi kommit på ett pojk och ett flicknamn som klingar bra ihop med Adam och Saga och som också klingar bra med vårt efternamn.

IMG_1691

Doptårta för Adam Axel Emil

Adam var ett namn som jag länge hade gillat och ett namn som jag genast föreslog till Anton då det visade sig att jag var gravid. Anton gillade också namnet och efter det funderade vi inte speciellt mycket mer på pojknamn. När det sedan visade sig att vi väntade en pojke var det klart att vi väntade en Adam. Mellannamnen kommer från bådas sida, Axel från Antons sida och Emil från min.

IMG_5312

Doptårta för Saga Linda Birgitta

Saga är döpt efter min fammo, som hette Satu. Också detta var det självklara alternativet för flicknamn då jag var gravid och då det visade sig att vi väntade en flicka så var det igen klart att det var en liten Saga som vi väntade. Mellannamnen kommer också här från bådas sidor, Linda efter Antons syster som ledsamt dog som 14 åring och Birgitta heter jag själv i mellannamn.

Denna gång känns det svårare. Vi hade inga självklara namnförslag och jag gissar att det därför tagit oss såhär pass ”länge” innan vi ens kommit på ett pojk och ett flicknamns allternativ. Men nu så, nu har vi i alla fall något att jobba vidare på.

SONY DSC

Namn blir bara svårare och svårare måste jag säga, släktingar, vänner och bekanta hinner skaffa barn och välja namn som kanske hade varit alternativ också för oss.

Hur tänker ni gällande namn?

Är det okej att döpa sitt barn till samma namn som redan en kompis valt till sitt barn? Var går gränsen? Kan man paxa namn? Kan man bli sur om någon väljer samma namn som man själv valt?

IMG_5374

Jag tänker att man nog själv får och skall välja, och att man själv känner efter hur nära kontakt man har med barnet som har just det namnet man själv gillar. Själv tänker jag att jag inte skulle välja ett namn på ett barn som jag och resten av familjen har en tydlig relation till, eftersom det då skulle kännas konstigt att använda det namnet på mitt eget barn. Men jag har inget problem att döpa mitt barn till ett namn som jag vet att andra barn också heter. Namn som redan är använda av folk i närmaste släkten går också bort, däremot går de bra att använda som andranamn. Jag skulle aldrig själv bli sur om någon i vår bekantskapskrets skulle döpa sitt barn till Adam eller Saga. Snarare tänka att kanske våra underbara barn gjort att också någon annan börjat gilla deras namn.

Vi skall låta våra namnförslag mogna lite till och vi kommer inte berätta vilka namnen är innan bumlingen är född eftersom vi först själva vill se att hen verkligen ser ut som sitt namn. Känner att barnen lätt skulle bli lite förvirrade om vi först skulle prata om ett namn och sedan byta. Så i ca 20 veckor till förblir våra bildiskussioner hemliga ännu.