Vad är du mest stolt över 2020?

Det är en fråga som vi ställde på MammasKaffepaus intagramkonto idag, det är en fråga som jag själv tänkt på rätt mycket nu när 2020 börjar närma sig sitt slut. Vill liksom avsluta med att lyfta det jag är stolt över, det som jag vill ta med mig från 2020 in i 2021.

Så vad är jag då mest stolt över?

Det första är att jag tog kontakt med en psykolog i januari 2020 och började nysta i mitt egna mående. Var på gång med utredning för eventuell diagnos och allt MEN så kom Corona och det lämnade där. På ett vis är det synd men samtidigt har jag ändå börjat och det är det viktigaste, jag fick verktyg och en person som jag vet att jag kan kontakta OM eller NÄR det känns som att jag behöver. Känns tryggt med tanke på att jag fått en rejäl dipp i mitt mående efter varje graviditet.

Drömde redan för ett år sedan om det där fjärde barnet, hade en stor önskan om att bli gravid och var rätt så insnöad i allt detta. Jag var rätt fundersam över vad ”alla andra” ska tycka om ett eventuellt fjärde barn men bestämde mig sedan för att jag inte kan leva mitt liv utifrån åsikter jag inbillar mig att andra har. Här sitter jag nu, men magen i vädret och längtar efter vår lilla fyra. Gissa hur många negativa eller ifrågasättande kommentarer jag fått. EXAKT NOLL! Så onödigt att ens fundera på vad ”alla andra” ska tycka. I slutändan är ju det viktigaste ändå vad JAG och Anton tycker.

Vi körde igång MammasKaffepaus igen och vi hann med både en andra och tredje säsong på podden. Vi satsade målmedvetet på vårt instagramkonto och har vuxit stadigt under hela hösten. Det känns spännande, roligt och givande. Extra kul skall det ju bli att se VAD som kommer hända med allt detta 2021. Vi kommer ha planeringsmöte inom kort jag och Karin, så då skall vi försöka strukturera upp vad som vi vill satsa mest på nu under våren. Det är så roligt att jobba med detta, jag lär mig massor och får vara kreativ.

Jag startade mitt egna företag. Lite otippat men samtidigt så otroligt typiskt mig. Jag har funderat av och an så länge, haft en vilja men inte vågat. Nu är det gjort, jag har skickat mina första egna fakturor och lär mig hela tiden nya saker där också. Det känns tryggt att börja med ett eget företag nu när jag också är mammaledig och inte ekonomiskt beroende av inkomst från företaget genast. Har ju klarat oss på vårdbidrag rätt länge nu, så jag är inte van att få någon lön alls. Nu hinner jag bygga upp mål och planer innan det blir dags att börja jobba på heltid. PERFEKT om ni frågar mig.

Att jag hållit igång med mina promenader hela våren, sommaren och hösten. Med några undantag när orken varit i botten, så har jag traskat på i ur och skur med poddar som sällskap. En lugn stund och tid att ladda batterierna. Något jag mår riktigt bra av och något som jag skall hålla hårt i också när bebis är här.

Jag tror det är viktigt att göra detta, att fokusera på det som jag är stolt över och inte alltid fastna i allt det som hade kunnat gå bättre. För tro mej, det finns MASSOR av saker som jag vill förändra, förbättra och sluta göra. Men på något vis känns det mer pepp att fokusera på det som är bra och fortsätta med det. Sen kommer jag såklart att jobba på det andra också.

Vad är DU mest stolt över från det senaste året?

Den fjärde graviditeten hittills..

Har länge tänkt att jag skulle försöka få till ett inlägg helt och hållet tillägnat denna fjärde graviditet. Men dagar blir veckor som blir månader och tiden bokstavligen rusar. Back in the days bloggade jag väl om graviditeten MINST en gång i veckan, men denna graviditet har liksom bloggen varit på rejäl sparlåga. Så blir det ibland. MEN för min egna skull ska jag ändå dokumentera det i alla fall i ETT inlägg. Förhoppningsvis hinner jag ju skriva lite mer ännu innan bebis är här. Så HÅLL i hatten för nu kommer det endast och enbart handla om graviditet nummer 4.

I höstas bad jag mina följare på Instagram att ställa frågor till mig kring graviditeten så jag skall börja med att svara på dem, några månader senare *skäms lite* men håll till godo!

Vad är största skillnaden på de olika graviditeterna? Illamående? Craving? mm ❤️

En stor skillnad är ju att jag denna graviditet varken studerar eller jobbar *drar en suck av lättnad*. Jag är hemma med Vidar och kan i större utsträckning anpassa livet och vardagen enligt min ork. Sen är det klart att mitt tvååriga sällskap ställer vissa krav, men han sover ju t.ex. oftast på dagen ännu vilket ÄR GULD! Denna gång är jag rätt känslig för stress vilket jag tror har att göra med min utmattning under förra graviditeten. Genast om jag har lite mer kaos blir jag trött och illamående. Jag har fått lära mig den hårda vägen att lyssna lite mer på min kropp. Jag kan liksom inte köra slut mig själv och sedan däcka, det finns liksom inte utrymme för det.

Illamåendet har blivit värre och varat längre för varje graviditet hittills, mycket har nog att göra med tröttheten tror jag. Men denna gång har jag inte spytt nämnvärt mycket och DET är ändå skönt. Det går liksom att må illa om jag ändå vet att jag inte spyr. Sommaren var tuff, att vara ensam med 3 barn och må piss från morgon till kväll var jobbigt. Men på något sätt kommer man igenom det också. Nu mår jag sällan illa så länge åt gången, det räcker oftast att vila en stund och sedan kan jag fortsätta dagen.

Cravings har jag egentlig inte haft någon speciell denna gång. Jag har inte klarat av att äta godis eller sötsaker alls ( ja nu på julen har jag gjort det för att det *hör till* men det har straffat sig varje gång..) Apelsiner, mandariner, äpple, citronvatten och sallader har jag varit mest sugen på. Jälkiuunibröd också, men det har gett mig halsbränna.

Hur fick du veta att du var gravid?

Jag kände att kaffe började smaka skumt och liksom tidigare gånger kände jag på mig att jag nog var gravid. Tog test som var väldigt svaga men var ändå bombsäker på att jag var gravid. HÄR kan ni läsa mer om när jag fick reda på att jag var gravid.

Finns det något du oroar dig för som du inte gjort förut?

Ja jag var nog mer rädd för missfall denna gång. I början av graviditeten ekade det endast en sak i mitt huvud. ”1/4 graviditeter slutar i missfall” och detta var ju min fjärde graviditet. På något sätt fick jag för mig att statistiken 1/4 skulle betyda att av mina totalt 4 graviditeter skulle en sluta i missfall. Jag förstod ju nog att det inte är så, att man inte ens kan tolka statistiken så, men ni vet hur det kan vara när man är orolig och hormonstinn..

Hur är denna graviditet jämfört med de tre andra?

Rätt lika Viddes, minus spyorna tack och lov. Psykiskt har jag mått mycket bättre och det är något jag uppskattar varje dag. Visst är jag trött och visst kan vissa dagar kännas väldigt motiga och jobbiga men jag låter inte det definiera mig som människa eller mamma. Jag vilar, jag återhämtar mig och så kör vi vidare. Har lärt mig att jag måste bli bättre på att be om hjälp. Vet att jag ÄR dålig på det, men har ändå blivit bättre med åren (och antalet barn). Behöver inte klara ALLT själv för att vara en bra mamma och den insikten är GULD! Kan dock inte påstå att jag skulle kunna förutspå kön på bebis baserat på mitt mående, så det blir en spännande överraskning. Detta är också första gången som vi inte vet könet på bebis i magen.

Fysiskt har jag fått orka bra denna graviditet, hållit mej aktiv och tagit långa raska promenader ofta. Detta har helt klart fått mig att må bättre, orka mer och ladda om batterierna. Inga större problem med varken foglossning eller ont i ryggen vilket också är skönt.

Är det något med graviditeten eller förlossningen som du ser framemot eller är rädd för?

Med graviditeten såg jag främst framemot att få dela med mig av nyheten med barnen, att få berätta för dem att vi i vinter skall bli en till i vår familj. Dock var jag lite orolig också för hur de skulle ta det. En oro som visade sig vara helt obefogad, både Adam och Saga blev SÅ GLADA. Vidde är lyckligt ovetande ännu också, visst kan han säga att ”mamma har en bebis i magen” men jag vet ju att han inte förstår vad det betyder sådär på riktig. Corona har ju orsakat en viss oro, men inte så mycket för mig själv eller bebis i magen. Mer allt praktiskt runt omkring oss. Var som sagt rädd för att få missfall, mer orolig över att något skall hända med bebis och såklart den vanliga osäkerheten kring att räcka till för alla barn.

Jag såg fram emot en lugn och harmonisk graviditet, och även om vår vardag ibland rusar på i 190 så har jag och Vidde haft en skön höst. Vi har kunnat göra det vi velat på förmiddagen, vilat tillsammans och sedan orkat gasa runt på hobbyn på kvällen.

Gällande förlossningen är jag mest rädd för att bli sjuk själv alltså vara corona positiv under själva förlossningen eller att Anton inte skall få vara med. Jag tänker mycket på det och funderar kring olika scenarier, men påminner mig samtidigt om hur glad och tacksam jag är över det faktum att detta inte är vårt första barn och att jag i grund och botten känner mig trygg och självsäker inför förlossningen.

Jag ser framemot att få träffa vår lilla bebis, önskar att få föda i badet och min målbild är när jag själv lyfter upp bebisen ur vattnet. Jag ser framemot att föda, det är så otroligt märkligt att få uppleva det. Att lita på kroppen och följa med. Att få se alla våra 4 barn tillsammans är såklart också något jag längtar efter, när vi kommer hem från BB och får presentera deras nyaste syskon för dem. Blir riktigt pirrig när jag tänker på det. Jag ser framemot dagarna kring BF när allt är lite spännande och ovisst. Jag ser också framemot att få amma en fjärde gång, att sitta i soffan och mysa med bebis när resten av familjen stökar på med sitt.

Hur var Antons reaktion då du berättade för honom?

Han var överraskad, nästan chockad. Jag pratar mer om det i DETTA poddavsnitt och Anton själv berättar också lite mer kring det i DETTA poddavsnitt, så lyssna på dem för att få höra.

Har ni flera frågor är det såklart fritt fram att ställa dem under detta inlägg eller annars bara när ni kommer på något.

Jag har känt mig rätt så harmonisk denna graviditet. Inte sådär att jag gått omkring och varit upp över öronen lycklig men ändå känt att jag är precis DÄR jag vill vara och det är härligt. Det känns så rätt med ett fjärde barn för oss, så självklart på något sätt. Njuter också av att vi är många som längtar efter bebis denna gång, både Adam och Saga är så stora att dom verkligen VET vad som väntar och längtar och myser med magen redan nu.

Ännu känner jag mig rätt så smidig, alltså ja visst höggravid ( väl?!? när blir man ens det? men typ nu med en dryg månad kvar till BF ) och så men jag kan gå och sova rätt okej ännu. Förstår också att njuta av varje natt som jag fåt sova, för jag vet att det blir många, långa nätter sen med bebis.

Jag har också prioriterat tid för mig själv och mina intressen, inte klippt podden mitt i natten eller jobbat med Instagram när alla andra sover utan sett till att det finns tid för det när jag är pigg och peppad. Det känns också bra och det är absolut något som jag vill fortsätta med också när bebis är här.

Nu när julen är förbi skall jag på allvar börja förbereda och boa inför bebis. Det känns härligt, så underbart att ha en massa mys och roligheter framför sig nu när julen är slut. Det blir ett nytt år och en ny bebis SOM vi längtar!

Men först skall vi njuta av jullovet tillsammans, bara vara och ta det lugnt. Drömma och fantisera om bebisen, plocka med små små bebiskläder och fundera HUR i hela fridens namn vi skall rymmas 2 vuxna och 4 barn i vår 160cm breda säng?!?

Två mysiga böcker vi läst

Inlägget skrivs i samarbete med författare Helena Jeppe och är reklam för böckerna om Lilla Musen.

För ett tag sedan blev jag kontaktad av författare Helena Jeppe, hon funderade om vi ville läsa hennes nya bok Lilla Musen spökar och det ville vi ju gärna göra. Vi fick också ett exemplar av boken Lilla Musen firar jul och nu har vi läst igenom båda böckerna som kvällssaga.

För både mig och barnen var böckerna om Lilla Musen helt nya, men vi kunde snabbt konstatera att vi gillade stilen på böckerna. I boken får vi som läsare följa med två familjer parallellt. En människofamilj och en musfamilj. Lilla Musen är huvudkaraktären och drömmer om äventyr. Denna dröm leder rätt ofta till att Lilla Musen hamnar i knipa. Katten som bor i huset är t.ex. en lurande fara. Små spännande historier, roliga små berättelser och mysiga stunder med musfamiljen. Vi som bor i ett gammalt hur har ju besök av små möss titt som tätt, barnen började genast fantisera om vilken familj som bor på vårt mellantak

Har ni läst böckerna om Lilla Musen? Om inte kan både barnen och jag rekommendera dessa. Passligt korta kapittel för kvällar när man vill hinna läsa lite men klockan är lite för mycket, för andra kvällar när man har mer tid så kan man lätt läsa många kapitel på raken.

Efter att vi läst dessa två böcker beställde jag snabbt de två andra böckerna om Lilla Musen som julklappar till barnen. Lilla Musen flyttar in och Lilla Musen firar sportlov. Jag vet redan nu att dom kommer bli väldigt glada. Man kan beställa böckerna på Adlibris t.ex. HÄR

I MammasKaffepaus julkalender kan man idag och imorgon fram till klockan 12 delta i en utlottning där man kan vinna ett exemplar av boken Lilla Musen firar jul. Passa på att delta där!

Vad ska bebis heta?

Något av det roligaste med att ha många barn är väl ändå att välja namn till dem. Alltså ÄLSKAR att tänka på barnnamn! Också när jag inte är gravid eller vi ens planerat för fler barn går tankarna.

om vi skulle få ett till barn så hade nog namnet X passat fint

De tre tidigare gångerna har vi ju vetat könet på bebis i magen och då kunnat begränsa namnvalet till ”pojk- eller flicknamn” men denna gång behöver vi ju två kandidater. Och jag vet att man inte ens behöver ha namnet klart innan bebis föds men på något sätt gillar jag ändå att ha namnet så gott som klart.

För några dagar sedan frågade jag mina följare på instagram om dom inte kunde ge sina bästa förslag på namn till fyran. Även om vi själva har några alternativ har vi kanske inget som känns helt 100 rätt ännu. Mitt i allt sitter någon och pantar på något riktigt bra namn som vi inte ens tänkt på. Snälla följare som jag har tipsade dom oss om en hel drös fina namn och jag tänkte presentera listorna här på bloggen också. Om du känner att där fattas namn får du gärna tipsa om fler namn i kommentarsfältet!

Adam, Saga, Vidar & ?

På listan finns många bra alternativ! Gillar verkligen många av namnen, men det är ju två olika saker att gilla ett namn och att välja det till sitt egna barn. Sen börjar ju så många i vår närhet ha barn och genom det blir ju många fina namn ”upptagna”. Var man skall dra gränsen för ”upptagna namn” måste man ju själv avgöra men det hade varit lite bökigt och mina och Karins barn t.ex. har samma namn. Så några namn streckade jag över från listan endast på grund av att dom redan är upptagna.

Om vi börjar med flicknamnen så är där många kandidater på listan. Ni var många som föreslog Selma och det förstår jag, Selma är verkligen ett fint namn och ett namn som varit på vår kandidatlista redan när jag var gravid med Vidar. Alma och Alva är två andra favoriter, korta namn är helt klart oftast mina favoriter. Ebba har jag länge ÄLSKAT och det är en stark kandidat denna gång. Lova och Tova var också starka kandidater förra graviditeten, dom är fortfarande med på listan. Sigrid är en bubblare som jag för något år sedan ALDRIG ens hade tänkt på men som nu känns mer och mer som ett av favoritnamnen. Sandra och jag har helt klart samma smak när det kommer till barnnamn.

Sen kommer vi vidare till pojknamnen då. Här var det helt klart ett namn som många föreslog och det var Arvid. Och ja det ÄR verkligen ett av mina favoritnamn just nu, men är det för lika Vidar? Samma bokstäver i en lite annan ordning bara? Alvar och Ivar är två andra favoriter, även om Ivar också känns lite för lika Vidar? ELLER? Valter och Edvin placerar sig också högt upp på listan.

Tycker ni också att det är roligt med namn? Berätta gärna hur ni bestämt namnet på era barn och som sagt om något namn fattas från listan får ni gärna fylla på!

En milstolpe i denna graviditet

bilden är från FPAs hemsida.

Idag fyllde jag i mina uppgifter till FPA och klickade också hem moderskapsförpackningen. Vi har ju inte valt den sedan jag väntade Adam, men nu känns det som att jag hellre vill ha lådan än pengarna igen. 2020 lådan är också finaste på länge tycker jag, mycket som faller mig i smaken och mycket som jag vet att vi kommer använda. Det kan inte nämnas tillräckligt ofta att detta är en EXTREM lyx som vi finländare har! Sovpåsen som vi har här hemma nu börjar vara i skicket ”blir inte ren trotts tvätt” så perfekt med en ny och fräsch nu till bebis.

Vad tycker ni om 2020 lådan? Har jag någon läsare som också fått eller skall få bebis här kring årsskiftet och också valt lådan? Berätta!!

Jag kollade också upp vilket datum jag officiellt bliv mammaledig igen och blev nästan lite nervös när jag insåg att jag ju blir mammaledig redan 2020. Det blev liksom så nära mitt i allt. Nöjd ändå över att jag fick in alla papper i tid, med god marginal till och med. Vet ju hur snabbt tiden går, mitt i allt är det jul och POFF är det februari. Pirrigt värre, snart har vi en bebis här hemma med oss. Känns som att kombon JUL och sedan bebis kommer bli riktigt bra.

Håller på att knåpa ihop ett helt inlägg om denna graviditet, fick ju en massa frågor om det här för länge sedan och dem tänkte jag svara på. Om just DU har någon fråga som du vill att jag skall skriva om får du gärna kommentera här under detta inlägg.

ÄNTLIGEN är alla hemma igen!

Oj vilken dag det blev igår, inte alls som vi hade tänk oss. Men igår när jag skulle försöka somna snurrade bara en tanke i mitt huvud. SKIT I PLANER så länge alla är friska och mår gör det inget att planerna går i kras. Det är ju just så det är, att man sällan uppskattar att alla är friska och mår bra innan något händer och allt vänds upp och ner.

Dom ringde från stugan igår på dagen, Adam klagade på att han hade svårt att andas. Min första tanken var ju ”nötter! EPIPEN!!” Men efter ett tag kunde vi konstatera att det nog inte handlade om nötallergin och reaktioner på det utan något annat. Corona?!? I dessa tider är det ju inte speciellt långsökt att tänka tanken, även om det inte heller stämde riktigt. Vi körde ut mot stugan.

Väl framme möttes vi av en ledsen kille som hade riktigt kämpigt med andningen, vi klädde genast på honom så att han skulle kunna vara ute och andas frisk och kall luft. Det lättade kanske en aning men inte speciellt mycket. Vi åkte hem igen och hela tiden kände jag att något inte stämmer, hans andning kan ibland bli dålig om han utsätts för pälsdjur (speciellt katt) men det brukar alltid hjälpa med lite mer allergimedicin och lätta helt när vi kommer hem. Nu var inte fallet så. Väl hemma lagade vi mat, Adam duschade och andningen var fortfarande väldigt ansträngd.

Vi tog beslutet att ringa jouren och rådfråga där, dom ville att vi skulle åka in. Sagt och gjort, Anton och Adam hoppade i bilen och åkte mot Åbo. Vi ses om en stund sa vi.. vi visste ju inte då att han skulle behöva bli kvar övernatten på sjukhuset.

Usch vad liten och rädd jag känner mig när barnen är sjuka, usch vad obehagligt det är när allt inte är okej och när barnen behöver hjälp från läkare för att bli friska igen. Tankar som ” om detta bara är allergi och påverkar hans lungor såhär.. vad händer då om han får corona? ” eller ” vad händer om det inte blir bättre? ” skrämmande tankar när man ligger ensam i sängen och skall försöka sova. Så glad att barnen har Anton i dessa lägen, han är lugn och trygg medans jag tar till lipen och själv blir rädd GENAST.

Som tur lättade andningen för Adam och idag på dagen fick de komma hem igen, med mediciner och strikta order om att inte anstränga sig. Så skönt att ha ALLA hemma igen, så skönt att alla mår bra och så skönt att höra syskonen bråka med varandra som vanligt. Det blev en lugn söndag, hemmet är kaos och städningen på hälft MEN ALLA ÄR HEMMA och ALLA MÅR BRA! Hoppas ni också har en fin söndagskväll!

När planerna var bra men tröttheten vann

Vi hade verkligen oddsen på vår sida igår, endast ett barn hemma och fredagskväll. ” Vi nattar Vidde innan vi äter middag ” vilken bra idé, tills klockan var 20.00 Vidde hur pigg som hellst och jag höll på att DÖ av hunger. Okej okej vi äter pizza och sen nattar vi honom så kan vi mysa och se på en film sen.

Anton nattade Vidde och jag började kolla dokumentären om sociala medier på Netflix som så många pratat om. The social dilemma heter den och kan tyvärr inte uttala mig om innehållet eftersom jag SOMNADE typ genast. Anton somnade när han nattade Vidde och kom och väckte mig vid midnatt. Då var det bara att borsta tänderna och lägga sig i sängen. Det var den kvällen liksom.

Vi fick iaf en skön och lång nattsömn vilket gjorde att vi alla var pigga och redo för lördag 6.15 när Vidar kom till vårt sovrum, skrek morgon! Och ville ha frukost. Dessutom var jag vaken i så god tid att vi hann knäppa några gravidbilder på magen som äntligen börjat synas ❤️

Bättre lycka nästa gång liksom, när nu sen den chansen kommer igen är en annan fråga.. Nu åker vi ut mot stugan.

Inspirationsfredag

Anton har jobbat långa dagar denna vecka vilket gör att han är ”ledig” idag. Jag skriver ”ledig” eftersom han så gott som aldrig är helt ledig. Men han är hemma i knutarna och har med Vidde på en massa spännande ( ni vet åka traktor och annat som behöver göras på gården) vilket ger mig lite mer tid här framför datorn. Skönt att få lite mer möjligheter att sköta jobb utan att stressa över att jag MÅSTE bli klar innan Vidde vaknar.

Känns så roligt att vara på G med allt med mitt företag nu och jag försöker också unna mig tid att inspireras och vara kreativ. Tids nog hittar nog allt sina platser, tids nog kommer mer och mer att kännas självklart. Men just nu är jag inne i ett flow av pepp och inspiration och det njuter jag av!

Adam åkte ut till stugan med sin Fammo och Faffa redan i onsdags för att fira höstlov och idag åkte också Saga. Så vi är liksom ensamma hemma med Vidde nu, konstigt och väldigt lyxigt på något sätt. Vi åt just lunch alla 3 och gjorde Vidde redo för dagsvila TILSSAMMANS.

Ska i alla fall ta mig iväg ut och gå så länge det är ljust idag, kolla igenom ett webinar och göra hemgjord pizza ikväll. Att få jobba ostört någon timme här och där är så välbehövligt och just denna fredag njuter jag lite extra.

Hoppas ni också har en bra start på fredagen!

Torsdagstankar i september

Hej på er! Hoppas ni har det bra i blåsten. Här sitter jag och andas ett varv innan eftermiddagsrumban skall dra igång. Skall koka korvsoppa till middag och sedan skall alla byta om och packa sina väskor för kvällens hobbyn. Ber en tyst bön att Anton skall hinna hem innan vi skall iväg, för isf behöver inte Vidde joina oss. Min hjärna producerar ytterst lite struktur just nu, så ni får helt enkelt kika in i min hjärna ett varv och ta del av just de tankarna som snurrar där just nu:

Shit vad kallt det är idag, första riktiga höstdagen och dags att plocka fram åkpåsen till vagnen igen. Problem nummer 1 är: VAR ÄR DEN? Denna graviditetshjärna alltså, WOW. Åkpåsen är helt säkert på ett bra ställe, hoppas jag hittar den innan vintern. Som tur har vi två och den andra hittade jag till slut så Vidar kunde sova ute i vagnen också idag.

Vardag är ändå rätt najs, jag fungerar bäst när vardagen är rätt så strukturerad. Jag tycker om scheman där jag kan kolla vad som händer när och jag behöver tider att förhålla mig till. Hade helt säkert lämnat i soffan 9 av 10 eftermiddagar om vi inte haft program. Har jag inte konkreta saker att göra gör jag sällan något alls. Ni vet det där med ”allt eller inget” som jag pratat om förr?

Så nöjd att jag i år har både en EGEN kalender i pappersformat OCH en familjekalender för hela familjen på väggen. Då kan vi skriva in saker vi alla behöver komma ihåg och jag kan dessutom skriva in mina egna ”kom i håg” grejer i min egna kalender. Lite klistermärken och fina pennor sätter en liten guldkant på planeringen. Hade lätt kunnat sitta och fixa med dessa kalendrar hur mycket som helst. Lite som en bulletjurnal fast för oss som är lika konstnärliga som en skolåda.

Bebisen i magen gör sig mer och mer påmind om dagarna. När jag sätter mig ner för att skrolla instagram en stund eller på kvällen när jag ÄNTLIGEN får lägga mig i sängen igen *evigt trött*, så känner jag av små buffar och knuffar. Tänk att det ÄR en bebis där, det är lika overkligt varje gång.

På tal om bebisen, är snart halvvägs igenom graviditeten nu och har ännu väldigt lite ”känningar” av vilket kön hen är. Vi vill ju försöka att inte ta reda på det denna gång, främst för att jag vill uppleva överraskningen vid förlossningen. Tänk att liksom SJÄLV kolla efter. Ser det lite som en belöning för att jag just fött. Hoppas så att vi skall få uppleva detta denna gång.

Ni har säkert sett eller hört om den hemska självmords-videon som cirkulerat på tiktok och YouTube de senaste dagarna. Så obehagligt. Vi har pratat mycket med barnen här hemma, både om detta och om annat som man kan råka se på internet. Ännu en gång påminns jag om hur viktigt det är att ALLTID vara med och närvarande när barnen ser på youtube t.ex. På Adams telefon får han inte ha YT alls och här hemma är den appen bakom kod. Men inte är man trygg sen heller, när och var som helst kan ändå barnen utsättas för dylika videor. Läste på svenska yle att det bästa är att föra öppna diskussioner med barnen och inte har förbud. Det låter vettigt, även om just YT är förbjudet för våra barn om de inte har en vuxen med sig. Ibland saknar jag nog tiden när barnen var så små att det största problemet var napp-avvänjning, dåliga nätter eller fel färg på glaset.

Nej nu börjar det nog vara dags att kliva upp och koka soppa. Vi får fortsätta en annan gång helt enkelt. Skönt att få rensa lite bland tankarna i alla fall. Hoppas ni får en fin fortsättning på torsdagen, imorgon är det F R E D A G!

Detta är annars det BÄSTA att ha i frysen! Tillsätt endast buljong och kött, korv eller fisk t.ex. och TADAA middagen är serverad. Ekologiska grönsaker dessutom och ingen tid går åt till att skala och skära grönsaker. HURRA säger denna mamma som annars också är rätt trött på att laga mat.

Äntligen är vi tillbaka! avsnitt 1 säsong 3

Idag är det tisdag och ÄNTLIGEN betyder tisdag igen att det finns ett sprillans nytt poddavsnitt ute! MammasKaffepaus är tillbaka med en tredje säsong, ärligare och mer ocensurerad än tidigare.

Det känns så otroligt roligt att vara tillbaka, att få banda podd igen och göra något alldeles eget tillsammans med Karin. Att känna att vi har ett viktigt gemensamt projekt gör att i alla fall jag känner att jag får vara något annat än mamma, en stund. Även om sen själva podden nog delvis handlar om min roll som mamma. Men ni förstår säkert skillnaden. Vi hoppas såklart på att nå ut till ännu fler lyssnare denna säsong och att alla lyssnare från säsong 2 hänger med också nu.

Första avsnittet släpptes alltså idag och det handlar mest om sommaren som varit. Hur blev egentligen ”corona-sommaren” och vad har hänt sedan sist. Jag berättar lite mer kring det positiva graviditetstestet, hur reagerade Anton egentligen när jag berättade nyheten för honom?

Passa på att mysa ner dig under en filt eller för all del dra på dig utekläderna och ta en skön promenad med oss som sällskap. Du hittar podden där poddar finns, på iTunes, SoundCloud och Spotify t.ex.

Glöm inte att MammasKaffepaus finns och är aktiva på instagram också! @MammasKaffepaus heter vi där. Följs oss för att inte missa något av det roliga som vi hittar på där!