Våga tänka i nya banor

Innan jag blev gravid med Vidar tränade jag så gott som alltid på kvällen. Det passade helt enkelt bäst så. För mig blev det en sanning, man tränar liksom på kvällen. Alternativt tränar man på morgonen, men också det har varit lite bökigt för våra rutiner.

För någon vecka sedan slog det mig mitt i allt att jag kanske kunde träna mitt på dagen, ta luckträningen till en ny nivå och helt enkelt träna mellan att jag hämtat Adam från taxin och innan Saga skall hämtas / alternativt hämta Saga också och träna innan det är dags för middag. Just så har jag gjort flera dagar i vecka de senaste veckorna och det fungerar perfekt.

Mitt i allt blir träningspassen gjorda utan att det krävs så mycket extra pussel. Lite övertalning av de äldre barnen ibland för att de skall hålla koll på Vidde men annars fungerar det perfekt. Så skönt att inte behöva stressa iväg på kvällen när jag redan är lite trött. Tumme upp för dessa pass.

304d51db-56e5-4301-9364-a1cf4a817ee2

Undrar vad det är som mitt i allt tänder glöden igen, glöden och ivern på att verkligen få till träningen. Det kanske jag aldrig fåt veta, men OJ så jag njuter av att tröskeln till träningen är lägre nu igen. Skönt också att följa ett program, så behöver jag inte tänka på VAD jag skall göra när jag kommer till gymmet. Det är liksom bara att sätta igång och riva av passet.

Härifrån är det perfekt att fortsätta.

Att hitta min väg tillbaka till mitt tränande jag

Vet ni hur skönt det är att sitta här på söndagskvällen och inte känna ångest. Att sitta här och se tillbaka på veckan som gott med en skön känsla i kroppen. Att inte tänker att jag ”börjar på nytt igen på måndag”. Denna vecka har jag följt min plan, jag har tränat 4 styrkepass och jag har inte hetsätit alls.

img_2540

Ja jag är en hetsätare, en smygätare som varje dag de senare två åren kämpat mot viljan att hetsäta och svälta mig själv. Är inte redo att skriva mer om den delen av mig ännu, den känns så sårbar och nära ännu. Är bara glad att jag inte hetsätit på en vecka. Det betyder på inga sätt att jag endast och enbart ätit hälsosamt heller, men det har inte flippat ur.

Tittar jag då tillbaka i min kalender denna vecka så finns där en sak som saknats länge, regelbunden styrketräning. Goda träningsvanor föder hälsosammare matvanor och hälsosammare och framförallt snällare tankar om mig själv. Snöbollseffekten snurrar för en gång skull med positiva effekter och inte allt det negativa som endast bildar ett enda kaos.

img_2516

Lösningen på så mycket ligger i träningen för mig. Jag vet det, jag har hela tiden vetat det men OJ vilken kamp det varit att nå tillbaka till självbilden av mig själv som tränande människa. Jag försökte hela tiden hitta tillbaka till gamla rutiner, men vår vardag gav inte de möjligheterna. Jag kände mig misslyckad gång på gång eftersom jag inte fick till träningen.

Nu tror jag att jag har börjat hitta en mer anpassad planering och mycket riktigt kan jag konstatera att jag fått till mina 4 planerade pass denna vecka.

High five till mig själv!

img_2462

Är så stolt över mig själv som kom mig iväg till gymmet ikväll efter ett kalas. För många låter det kanske dumt och konstigt med länge nu har jag känt mig så skit om jag ätit något ohälsosamt att jag inte haft varken motivation eller inspiration för träning. ”Ingen vits att träna om jag ändå ätit en massa skit” men efter en bra vecka kunde jag se vitsen och jag kom mig iväg.

Det är en lång och brokig väg att vandra för att hitta den tränande Malin igen. Som jag gått vilse här under de senaste åren, sökt på helt fel ställen och känt mig så borttappad. Jag vill tro att jag är på rätt väg nu, tillbaka till den tränande människa jag var innan allt gick åt helvete.

Känns så skönt att säga det högt, jag ÄR en tränande människa och jag ÄLSKAR att träna.

” Poddgäst Lina Björkskog – Mammaträning utan hets ” avsnitt 22 av podden Mammas Kaffepaus

Tisdag vilket betyder nytt poddavsnitt, extra roligt denna vecka eftersom vi har en mycket erfaren och duktig gäst med oss. Lins Björkskog är både fysioterapeut, PT, mamma och gravid, hon har sunda värderingar och en aktiv livstil. Hon känns som klipps och skuren för att gästa mammas kaffepaus och vi blev väldigt glada över att hon ville vara med.

Vi pratar om mammaträning, både som gravid och efter graviditeten, vad skall man tänka på och hur försiktig skall man vara. Det finns mycket tankar och känslor kring träning och under vårt samtala hinner vi prata om en del. Som så mycket annat blir träningen både roligare och effektivare om man släpper kravet på sig själv och bara njuter av att röra på sig. Träningen skall inte ge dig stress utan snarare ge dig energi och en skön känsla i kroppen. Missa inte dagens avsnitt.

Hundra pannor!

Idag var alla på gott humör igen, WOW var skall vi rista korset liksom?, så efter att jag fört Saga till dagis åkte jag och Vidde till gymmet. Dagens huvudövning fick bli marklyft, min absoluta favoritövning. Varför det är min favoritövning? Jo det är enkelt just för att jag känner mig stark där, för att jag drivs av att lasta på mer vikter på stången och dra upp. Jag älskar att känna mig stark och idag nåddes en tydlig milstolpe för mig. Fixade nämligen några singlar på 100kg. 100 jäkla pannor, man kan ju inte annat än känna sig cool där vid stången när man drar upp den. DET motiverar mig, DET gör att jag vill tillbaka. Det tog minsann lååååång tid innan jag kände mig bekväm med styrketräning igen. Så himla mycket längre än jag hade kunnat ana, men nu så NU ska jag börja sätta upp mål igen och jobba mot dem.

Fördelen med funktionell träning är ju att det går att vara både snabb och effektiv, med en liten krypande krabat med sig hinner man inte träna en hel timme och då är ju övningar som marklyft grymma, tränar hela kroppen. Långa vilor mellan alla sets gör ju också att jag hinner busa lite med Vidde innan nästa lyft. Känns som att jag hittat något som kan fungera i vardagen, ännu bättre blir det då man kan börja cykla igen. Ni vet då är man uppvärmd redan när man kommer till gymmet och slipper göra den tråkiga delen. Annars också längtar jag efter att få börja cykla igen, gratis vardagsmotion som inte tar länge.

Så skönt det är att använda kroppen igen, att känna att musklerna nog finns där och att kroppen kommer ihåg mer än jag hade vågat hoppas på. Konditionen däremot är ju vad den är, men sakta skall den väl förbättras den också. Vill komma tillbaka till stadiet när träning är tung men genomförbar. När jag orkar pressa mig själv igenom ett flåsigt pass utan att ta paus. Nu just är all konditionsträning snorjobbig, men korta effektiva intervaller kommer snart fixa det. Det gäller bara att orka fortsätta.

Känns bra att jag kan checka av två pass redan denna vecka och det är bara tisdag. En liten high five till mig själv och ett bildbevis på dagens marklyft.

IMG_7771

BAM där satt den!

Parträning på köksgolvet

Som jag redan skrev igår så var planen att inleda parträningen tillsammans med Anton på fredagskvällen och jag kan stolt meddela att vi också gjorde det. Jag är nog en människa som behöver ett program med tydlig struktur för att jag skall motivera mig själv att komma igång. Det var faktiskt roligt att träna tillsammans med Anton, att man på ett så ”enkelt” sätt kan få till ett svettigt träningspass på köksgolvet är ändå ganska bra. Bästa hade såklart varit att barnen hade sovit under tiden, men man kan inte få allt. Vi löste situationen med att sätta på babblarna på TVn för barnen. Dom hade fredagsmys där och när den ena tränade kutade den andra och kollade läget. Alla sätt är bra utom dom dåliga och det viktigaste var ju att träningen blir gjord.

Det var ett rejält pass men jag kände också att min kropp inte glömt allt. Mycket är tyngre nu såklart, både på grund av att jag rent krasst väger mer nu men också för att kroppen är ovan. Men det gick ändå bra, Anton som inte träna speciellt aktivt alls fick sig en liten påminnelse om att det kanske inte skulle vara så tokigt med lite mer träning i vardagen. Nu har vi ju bokat 5 veckor framåt i alla fall. Han var kanske inte överlycklig när jag påminde honom om det igår. Haha nej det var verkligen roligt!

Parträningsprogramet kommer från Built by Nordberg, vi har fått testa det för halva priset och så berättar vi vad vi tycker. Om någon funderar något kring det är det bara att höra av er!

Är ni intresserade av att läsa mer om träning eller känns det tråkigt? Jag känner själv att jag velar fram och tillbaka gällande träningen just nu. Liksom skall jag blogga om det eller inte? Vill man läsa om det eller inte? Vad vill ni i så fall läsa om? TELL ME!

Nu vaknar Vidde ute i vagnen så det börjar bli dags att stänga datorn igen. Skön lördag till er alla!

Tillbaka i en Crossfit box

Jag men JA hurra för denna dag. Idag bestämde jag att jag ändå kunde fara på första mamacrossfit träningen eftersom att ingen mer blivit sjuk och Saga var så gott som normal igen. Nu har det gått 48h sedan senaste spya så jag BER och håller tummarna för att ingen skall bli sjuk nu. Men vi skippar pratet om magsjukor nu och fokuserar på det roliga nämligen Crossfit.

Min fina vän Mia, som alltså är både aktiv inom crossfit och fysioterapeut, håller en 7veckors mamacrossfit kurs på en box i Kaarina. Exakt 12 minuter från oss. Perfekt alltså, varje söndag nu 7 veckor framåt skall jag dit och lära mig lite mer om träning efter en graviditet. Känner nog att dessa 3 graviditeter satt sina spår, mer och mer för varje gång och NU vill jag bygga från grunden. Känns tryggt att ha en expert med som kan ge råd och tips. Dagens pass var både lärorikt och svettigt. Så skönt att få upp lite puls på slutet även om det viktigaste såklart var aktiveringen av de djupa magmusklerna. Är nog V Ä L D I G T sugen på att börja träna crossfit sådär på riktigt nu, gillar ALLT där. Skall fundera nu under kursens gång och sedan kanske prova i alla fall någon månad.

Finns många orsaker till varför jag ÄLSKAR crossfit-konceptet. Först och främst tränar man utan speglar, vilket befrielse att inte fundera HUR man ser ut och hela tiden kolla på sig själv i en spegel. DET bästa som finns alltså!! Alla borde skippa speglarna, dom gör ingen nytta i vanlig träning och för bara fokuset från träningen till utseendet. Det andra jag ÄLSKAR med crossfit är att man ser på vad kroppen KAN och ORKAR med och inte hur det ser ut. Hur härligt är inte det? Verkligen otroligt befriande. Sen gillar jag ju att lyfta tungt och få upp flåset, vilket ju crossfit går ut på. Mångsidig träning som sällan blir långtråkig. Ja ni hör ju, jag är redan biten. Ska försöka orka ta det lugnt nu några veckor ännu och känna efter. Men en sak är säker, träning ger mig så mycket energi att jag bara MÅSTE komma igång. Jag är redo nu, Vidar är redo nu och det känns så BRA. Jag är taggad. Tusen tack till Mia som väckte ivern hos mig idag, min favorit träningsbästis.

och så lite gamla fiilisbilder på det då. Undrar om jag någonsin kommer våga mig upp i repet igen. Känns avlägset just nu, men vet ni till sommaren kanske?

Att orka bli trött igen

Oj vet ni vad, igår hände något lite spännande i min träning. Jag orkade nämligen pressa mig själv så att jag blev trött. Alltså sådär trött så att jag typ inte orkar fortsätta mera. Hittills har jag liksom känt att jag inte ens riktigt kan utmana, kroppen har varit lite trög och jag har inte känt att jag har kontroll över muskler. Men igår kändes det helt annorlunda även om jag var trött redan innan passet börjar. Snart 5 månader av nattamningar börjar göra sitt. Men trotts den tröttheten börjar kroppen återhämtat sig så pass att jag orkar göra mig trött.

Jag var på step&mix och vi körde 10an (ni vet man gör två övningar, 9 av ena 1 av andra, 8 av ena 2 av andra osv. tills man gjort 1 av ena och 9 av andra), jag ville satsa på teknik men ändå testa utmana lite. Pressa lite och det gick att göra det, HURRA! Då börjar det finnas möjlighet att bli bättre också. Att vara såhär skönt slut i kroppen var najs och det var nytt för denna träningsperiod.

Dessutom hittade jag helt ny aktivering i magmusklerna igår, äntligen. Det har minsann varit en seg process denna gång, att hitta aktiveringen i magen och bäckenbotten. Knipen och aktivering då jag själv är stilla har ju gått bra, men att hitta samma aktivering i magövningar har varit lite mer utmanande. Men vet ni, det börjar hända saker nu.

Suget efter styrketräning gör sig påmint med jämna mellanrum, längtar efter magnesium på händerna, tunga vikter på axlarna och ett sätt att verkligen använda kroppen. Skynda långsamt är inte min starkaste egenskap direkt, men snart så, snart skall jag vara tillbaka bland viktplattor och stänger. Måste bara få in rutinen, hitta tiden och ha en plan. Sakta men säkert.

IMG_9857

Att gå och träna är ingen prestation!

P1030304

Nu kan man ändå säga att jag kommit igång med träningen lite, alltså har den senaste månaden tränat 2 gånger i veckan och nu känns det som att det blivit en rutin. SÅ SKÖNT! Visst finns tankarna om att komma igång med styrketräningen där och flåsar mig i nacken varje vecka men jag försöker fokusera på att den tiden kommer komma. Just nu räcker Zumba och step riktigt bra, dessutom är det ROLIGT vilket är A&O när det kommer till att hitta motivationen igen. Kan bara konstatera att det är en himla TUR att Viddes gudmor drar så bra pass att jag blir motiverad att träna, utan henne hade jag aldrig kommit mig iväg till gymmet på kvällarna.

Det skönaste just nu är ändå att träningen inte känns som någon prestation, jag kan gå och göra just så mycket som känns bra den dagen. Jag är helt fine med att gå då ”alla andra” hoppar, jag är helt fine med att göra den ”lättaste” varianten av en rörelsen och jag är helt fine med att ligga och aktivera magmusklerna då ”alla andra” gör situps. För i det långa loppet är det just det jag vinner på. Jag vet ju att ingen kollar vad jag gör även om det ofta känns som att ”alla ser”. Vet inte om det känslan blivit starkare efter att jag faktiskt jobbade som instruktör, för DÅ kollade ju folk faktiskt. Det var ju liksom meningen och min uppgift. Men nu har jag ändå svårt att tro att någon annan ens märker att jag förenklar. Helt klart en fördel av min egna utbildning och kunskap, jag kan ju liksom snabbt komma på motsvarande övning men lättare. För nu är jag inte där för att via för någon annan.

Nu är jag ju där endast och enbart för mig egen skull och behöver inte presenter något alls. Vilket är så skönt! Tanken om att jag som utbildad PT och instruktör borde det ena och det andra susar igenom mitt huvud, men jag litar på att min kropp förr eller senare kommer komma tillbaka. Det finns ingen genväg heller, man måste börja från dagsform och jobba från de. Tänker också ibland att jag kanske gör att någon annan också ”vågar” göra ett lättare steg och kanske känner att passet ändå  funkar okej.

Inte vet jag, är bara glad över att jag är okej med att ta det lugnt. Efter Saga föddes drog jag igång med träningen lite väl ivrigt vilket ledde till att jag fick problem med hälsporre. Något jag verkligen i mån av möjlighet aldrig mera vill ha. Så nu skyndar jag långsamt, småningom skall jag börja få in ett pass till i veckan med fokus på muskelträning, för varje vecka som går blir kroppen mer redo.

Men just idag är det ZUMBA som gäller, vardagsfesten som en kompis så fint kallade det. Och visst är det fest att på en vanlig sketen måndag i november få dansa sig glad och glömma allt annat för en timme.

 

När träningskläderna spänner, KÖP nya!

Idag gjorde jag det som jag hade behövt göra redan för flera veckor sedan. Det är klart att träningen känns motig mellan varven med träningskläder som är för små. Det är klart man känner sig obekväm med kläder som klämmer och spänner på ett dåligt sätt. När byxorna inte hålls uppe och brösten knockar en mellan varven. Då kan man ju tänka att man behöver ändra sin egna kropp för att kläderna skall passa igen, eller så köper man lite nya träningskläder som passar just precis just nu. Idag köpte jag två par nya byxor och två nya sportBHs. ÄNTLIGEN, SÅ SKÖNT!

Idag på veckans bästa pass invigde jag då mina nya kläder och OJ så skönt det var med kläder som passar på kroppen, är bekväma och hålls på sin plats. Alla tummar upp till mig själv! Och DU är minsann också värd träningskläder som passar din kropp. Ingen mår bra av för små kläder, pina inte dig själv med det! Så mycket lättare att att känna sig självsäker med kläder som passar.

Efter zumban var jag på pep att jag testade stå på händer. Döm om min förvåning då det ju faktiskt gick.

img_5642

Ledsen för taskig kvalitet på bilden, men systemkameran var liksom inte med. Skönt ändå med en bra start på måndagen. Laddad med energi, skratt och nya kläder kickar vi igång denna vecka!

Fokusera på känslan

Igår då jag körde hem från gymmet på kvällen kände jag mig så glad. Det var nämligen första träningspasset sedan Vidar föddes som kändes sådär riktigt BRA. Passet kändes inte längre EVIGHETSLÅNGT och det var liksom genomförbart. Att åka hem från gymmet med mer energi än när man kom är ett kvitto på BRA träning. Det är en känsla som vittnar om att jag är påväg åt rätt håll igen. Och med rätt håll menar jag främst hälsomässigt. Jag är påväg tillbaka mot en hållfast och stark kropp och DET känns så bra.

Faktum är ju att jag verkligen gillar att träna. Jag vill hitta tillbaka till de ruinerna igen eftersom jag behöver det. Inte för att gå ner i vikt eller liknande utan för att MÅ BRA. Vikten regleras mer av vad jag äter, just nu försöker jag liksom att inte gör så stor grej alls av kosten. Alltså självklara saker som att inte äta skräpmat ja, men inga regler eller dieter eller liknande. Minskat intag av socker försöker vi ha, hela familjen. Man fastnar så lätt i ”sommarmode” och det slinker lätt ner en liten glass här och där. Jobbar för att hitta balasen där också, liksom någon form av LAGOM. Nåja men nu skulle inte detta alls handel om kosten utan känslan av att träningen BÖRJAR kunna vara rolig igen.

Skönt att börja träna igen efter en paus, det absolut BÄSTA just nu är ju att jag inte behöver ha någon plan för att bli bättre. Liksom ALLT jag gör gynnar mig själv. Skönt att inte behöver snöa in på detaljer riktigt ännu, även om jag i viss mån nog längtar dit också. Nu just går träning mest ut på att prova och känna efter, hitta glädjen och njutningen igen och RUTINEN. Bara rutinen ATT TRÄNA sitter så kan man börja fundera på att optimera igen. Skönt att vara på G igen.

4210ac98-2cdb-47bf-8dc2-8cea1a7eb07f

Vilken tur ändå att Diana ännu en gång lyckas tända min träningsglöd igen. Måndagszumban är ju så mycket mer än en zumbatimme. Helt klart avgörande för mig när det kommer till att hitta tillbaka till träningen. Träningsglädje är så viktigt, och om det är något Diana bjuder på är det ju just (tränings)glädje <3