
Här sitter jag och stirrar i kors, så trött fast klockan bara är 8! Jag har redan varit vaken 3 timmar. På grund av barn som bökat och stökat kanske ni tänker? Eller kanske på grund av Antons tidiga väckning för snöplogande? NEJ och NEJ! Vaknade av prassel i sovrummet, trodde det var någon av barnen som kom till vår säng, men ingen dök upp och ljudet fortsatte. Vaknade till lite mer och började fundera varifrån ljudet kom, rätt yrvaken alltså.
Lokaliserade ljudet lite mer och tittade mej omkring och insåg att vi har en MUSJÄVEL i sovrummet. FY FAN! Ringer Anton (som ju alltså är ute och plogar snö och inte på något vis ens kan hjälpa) och halvgråter över det faktum att där är en musjävel i sovrummet. Vidar sover i vår säng och jag börjar känna paniken krypa i kroppen, inte för att möss är farliga men väldigt väldigt äckliga och ovälkomna i sovrummet är dom.
Efter några patetiska försök till, ja till vadå kan man fundera nu i efterhand?!? Med en innebandyklubba i högsta hugg som jag petade runt på lådorna med julpynt med för att försöka skrämma iväg musen typ. Den gömde sig bakom lådorna och sedan försvann den någonstans. Såhär i efterhand ser jag ju det komiska i en yrvaken halvt hysterisk höggravid naken kvinna i en säng med en innebandyklubba i högsta hugg, men där och då var humorn rätt så avlägsen faktiskt. Nåja efter ett tag trodde jag att musen gett upp och smitit ut från sovrummet och förhoppningsvis tillbaka till källaren? Kanske jag ändå hade missat det? Dom är ju ändå rätt snabba dom där musjävlarna..
Blev tyst och tänkte att jag kanske ändå skulle kunna sova en stund till, tills det igen prasslade till och nu var musjäveln vid sängen. DÄR gick min gräns! Lyfte upp Vidde och rusade ut från sovrummet tillbaka till hans egen säng. Anton fick uppleva allt detta kaos genom telefonen och han tyckte att jag skulle stänga dörren till vårt sovrum så att vi ( läs han ) kan lägga en fälla dit och förhoppningsvis fånga musen. Sagt och gjort.
Jag steg upp eftersom jag på INGA vis kände att jag kunde somna om med detta adrenalinpåslag. Efter ett tag kom Anton hem på morgonkaffe innan jobbet och han gillrade en fälla i sovrummet. Så nu hoppas jag på fångst där så att jag kan sanera hela sovrummet och förhoppningvis sova lugnt inatt. Fångar vi inte musen får jag väl ta in på hotell eller något?!?
Usch säger jag bara, har som ännu på något sätt kunnat hantera möss i källaren som ibland irrat sig iväg till köket, men i sovrummet när jag sover där?!? NEJ nej nej nej, det fungerar inte. Kul start på fredagen alltså! Nu sitter vi i soffan, jag och Vidde, kollar på tv och äter frukost. Hoppas på en liten vilostund här innan dagen börjar på riktigt.