Förbereder resa i sjukstugan

IMG_0676

Ännu i går var jag rätt så positiv inför idag, visst hostade jag en del men tänkte ändå att jag skulle fixa dagen rätt okej bara jag tar det lugnt. MEN efter klockan 4.30 har jag inte sovit en blund, har hostat och kraxat och snörvlat. Så det var bara att ringa jobbet och sjukanmäla sig igen. SURT! Och ännu surare att vara i såhär dåligt skick inför morgondagens resa.

Vi har läkartid alla 3, jag och kidsen, nu på eftermiddagen för att utesluta att dom eller jag skulle ha öroninflammation / angina. Har själv riktigt ont i halsen och tappar rösten med jämna mellanrum. Försöker orkar samla tankarna och packa lite mellan varven men det går trögt. Mest ligger jag däckad på soffan, sörplar TE och tycker synd om mej själv.

IMG_0667

Nej vet ni, nivån av pepp inför en resa känns onödigt låg just nu. Försöker få gjort det mest akuta idag, byka någon maskin tvätt och packa så att jag sedan kan gå och sova i tid ikväll, förhoppningsvis sova en lång natt och vakna kryare i morgon. Kidsen är taggade för resan, uppspelta och nervösa också. Försöker mitt yttersta för att inte tappa nerverna på dem, men det är inte det lättaste idag. Mellan varven leker dom också riktigt bra och Adam har idag byggt en batmobile som han är mäkta stolt över. Efter läkarkollen får dom fara till sin fammo och faffa och leka så vi hinner packa allt klart. Och kanske till och med vila en stund.

Så att sådant denna måndag hos oss, hoppas er vecka börjat bättre och friskare.

 

Det där med namn

Hittills har det här med bumlingens namn varit en gåta för oss, tycker inte att vi kommit på något som känts bra. MEN nu tack vare 6 timmars bilresor X 2 under helgen, tror vi att vi kommit på ett pojk och ett flicknamn som klingar bra ihop med Adam och Saga och som också klingar bra med vårt efternamn.

IMG_1691

Doptårta för Adam Axel Emil

Adam var ett namn som jag länge hade gillat och ett namn som jag genast föreslog till Anton då det visade sig att jag var gravid. Anton gillade också namnet och efter det funderade vi inte speciellt mycket mer på pojknamn. När det sedan visade sig att vi väntade en pojke var det klart att vi väntade en Adam. Mellannamnen kommer från bådas sida, Axel från Antons sida och Emil från min.

IMG_5312

Doptårta för Saga Linda Birgitta

Saga är döpt efter min fammo, som hette Satu. Också detta var det självklara alternativet för flicknamn då jag var gravid och då det visade sig att vi väntade en flicka så var det igen klart att det var en liten Saga som vi väntade. Mellannamnen kommer också här från bådas sidor, Linda efter Antons syster som ledsamt dog som 14 åring och Birgitta heter jag själv i mellannamn.

Denna gång känns det svårare. Vi hade inga självklara namnförslag och jag gissar att det därför tagit oss såhär pass ”länge” innan vi ens kommit på ett pojk och ett flicknamns allternativ. Men nu så, nu har vi i alla fall något att jobba vidare på.

SONY DSC

Namn blir bara svårare och svårare måste jag säga, släktingar, vänner och bekanta hinner skaffa barn och välja namn som kanske hade varit alternativ också för oss.

Hur tänker ni gällande namn?

Är det okej att döpa sitt barn till samma namn som redan en kompis valt till sitt barn? Var går gränsen? Kan man paxa namn? Kan man bli sur om någon väljer samma namn som man själv valt?

IMG_5374

Jag tänker att man nog själv får och skall välja, och att man själv känner efter hur nära kontakt man har med barnet som har just det namnet man själv gillar. Själv tänker jag att jag inte skulle välja ett namn på ett barn som jag och resten av familjen har en tydlig relation till, eftersom det då skulle kännas konstigt att använda det namnet på mitt eget barn. Men jag har inget problem att döpa mitt barn till ett namn som jag vet att andra barn också heter. Namn som redan är använda av folk i närmaste släkten går också bort, däremot går de bra att använda som andranamn. Jag skulle aldrig själv bli sur om någon i vår bekantskapskrets skulle döpa sitt barn till Adam eller Saga. Snarare tänka att kanske våra underbara barn gjort att också någon annan börjat gilla deras namn.

Vi skall låta våra namnförslag mogna lite till och vi kommer inte berätta vilka namnen är innan bumlingen är född eftersom vi först själva vill se att hen verkligen ser ut som sitt namn. Känner att barnen lätt skulle bli lite förvirrade om vi först skulle prata om ett namn och sedan byta. Så i ca 20 veckor till förblir våra bildiskussioner hemliga ännu.

 

Ultratiden är bokad

Nåja ÄNTLIGEN kom jag ihåg att ringa och boka tid till strukturultrat, min hjärna är verkligen så virrig just nu och jag kommer inte ihåg något som jag inte skrivit upp i min kalender. MEN idag stod det med stora bokstäver att jag skulle ringa medisonar, stället där man gör ultraljud om man hör till pargas rådgivning, och nu är det gjort. Har också hunnit vara till labben idag och kolla mina sköldkörtelvärden. Har fått justera mina mediciner, som jag alltid äter, rätt mycket under graviditeten så vi ska se hur det ser ut nu. Känner mig lite piggare i alla fall så jag hoppas att jag inte skulle behöva öka dosen. MEN tillbaka till ultraljudet. Har några saker som jag nu ännu funderar på.

  1. Ska vi ta reda på könet?

Mer och mer lutar jag mot att vi inte kommer ta reda på könet. Tyvärr nu för alla mina nyfikna vänner som ABSOLUT vill veta. Men denna gång skall bumlingen i magen få hålla sin hemlighet för sig själv tills hen kommer ut. Om de nu sen råkar synas en snopp på ultrat så är det ju inte någon panik det heller, då vill ju bebisen helt klart att vi skall få reda på det. Med Adam såg både jag och Anton snoppen innan läkaren ens hann säga något. Men förhoppningsvis blir hemligheten avslöjad först då bumlingen föds

2.  Ska vi ta med Adam och Saga?

Vet att vissa tar med syskonen på ultraljudet, för att dom skall få se vem som är där inne i mammas mage. Men jag vet inte hur vi skall göra? Har någon av er läsare erfarenheter av att ha med äldre syskon på ultrat? Då jag var gravid med Saga var ju Adam så liten så det kändes totalt meningslöst att ha honom med. Han förstod ändå inte vad det handlade om. Men nu är dom ju som sagt så stora så det kan ju hända att det skulle vara spännande. Vi får se.

Vi får helt enkelt se, onsdagen efter resan har vi tiden inbokad. Då går jag in i vecka 22, så då borde allt synas som behöver undersökas. Blev mitt i allt lite nervös igen, sådär pirrigt och ivrig på att vi faktiskt skall få en bebis. Känner mig som den dummaste människan på jorden men det har ännu inte helt sjunkigt in att vi ju faktiskt skall få en bebis. Detta är inget tillstånd som kommer vara för evigt. Som sagt, min hjärna har semester just nu.

IMG_5224IMG_6513IMG_8312

Tänk att dessa två pluttar skall få ett syskon <3 just var dom ju så små så små, nej vet ni man hinner inte med tiden.

Små buffar i magen

Någon vecka nu har jag redan känt lite fladder i magen, men de senaste dagarna har jag ändå känt de första riktiga sparkarna från lilla bumlingen där inne i magen. Igår och idag då jag mest bara legat i sängen kände jag flera gånger små buffar i magen. Det enda mysiga med graviditeten är ju alla små buffar från magen. Nästa vecka är vi halvvägs in i detta och även om det är jobbigt mellan varven så är det ändå hanterbart just nu.

Nog ska vi väl fixa dom resterande veckorna också. Tiden går rätt så snabbt just nu, vilket jag inte har något emot. I morgon skall jag på riktigt ringa och boka tid till strukturultran, måste komma ihåg det!

1016523_10151959949804843_1951182424_n26815008_10155630985894843_1346997242363271227_n.jpg

4 år mellan bilderna <3

Första köpet till bumlingen

Under tidigare graviditeter har jag shoppat loss ganska så genast efter att plusset dykt upp på stickan. Men denna gång har jag verkligen haft is i hatten. Vi behöver ju inte så mycket grejs och det vi sen märker att vi behöver kan vi klicka hem vart efter. Har några saker på listan över saker som skall köpas men eftersom vi ändå bara är i v 20 ännu så lär vi hinna. Fram till idag har vi alltså inte köpt något alls till bumlingen. Men nu då jag är sjukledig, sängliggande och uttråkad har jag ju tid att ligga och kolla olika sidor på internet. Snubblade över polkupeds sida och såg där att dom hade slutförsäljning på ErgoBaby bärselar. (tips till andra preggosar) En sådan hade jag tänkt beställa i något skede innan bumlingen föds. Så efter att jag kollade med Eva och fick veta att dom kommer sluta sälja dessa så vågade jag inte vänta längre, klickade hem denna

ergo.jpg

en ergobaby av modellen Adapt. Den kan användas från nyfödd upp till 20kg. Vilket betyder att den fungerar till både Adam och Saga ännu också. Men främst är den ju nog tänkt att användas till bebis. Och vipps blev det igen en gång lite mer verkligt, det kommer liksom verkligen att komma en bebis i sommar.

Under sommaren vill jag ändå kunna vara aktiv med Adam och Saga och då känns det som att en BRA bärsele kommer vara najs. Håller ju tummar och tår att också vagnen skall duga för bebisen eftersom det ändå är det mest praktiska men en prima bärsele känns som ett bra komplement.

 

Sjukstuga igen

Igårkväll då Saga skulle gå och sova märkte jag att hon kändes varm och mycket riktigt hade hon fått stegring redan då, inatt har hon och jag sovit apadåligt och imorse var febern ett faktum för Saga. Själv har jag en huvudvärk från helvetet och stegring. Vi hann just och just vara friska en månad och så är vi här igen. Känns lagom trögt måste jag säga.

Hoppas bara vi alla hinner bli friska till helgen, då vi är påväg på kalas till Österbotten och sen åker vi ju till Teneriffa på tisdag. Skulle vara så otroligt tråkigt om vi är sjuka på vår efterlängtade semester.

Nåja vi kämpar på här hemma nu, Saga sover i olika rum under olika filtar, jag sitter och halvsover jag också och Adam försöker underhålla sig efter bästa förmåga. Dagar som dessa är man lite extra glad över netflix måste jag säga. Vi bosätter oss i sovrummet på vinden och går bara ner till köket då vi behöver äta något. Tackar mej själv för att jag stekte massa plättar igår, då har vi i alla fall lunch för kidsen som smakar. Är inget fan av att göra mat annars heller, men då jag själv också är sjuk så orkar jag verkligen inte koka.

IMG_0632

IMG_0630

Igår ville Adam ha pannkakastårta, så då fixade vi ihop det. Idag får det duga med plättar och tinade hallon. Man kan ju inte slå på stort alla dagar heller.

 

söndagmorgon

IMG_0203

En bra grej som vi börjat med den senaste tiden är att fixa LYXfrulle på söndagar. Äggröra, bacon, frukt, juice och kaffe. Tända ljus och tid för varandra. En bra tradition måste jag säga, tror vi skall försöka hålla fast vid detta. Ibland behövs det så små saker för att skapa en skön start på dagen.

IMG_0207

Vissa av oss åt bara lite batong, medan vissa andra käkade sig mätta för flera timmar framåt. Vissa hölls också på bättre humör en längre tid efter frullen. Men tja det är inte första gången en 3 åring har lite svårt med matlusten i vår familj.

IMG_0208

Som sagt, för vissa smakade maten mer än gott. Käkade färsk ananas till det sved på både tungan och i gommen.

En bra start på dagen, nu ska jag städa upp lite till i kaoset innan vi åker mot mamma för mat. Kidsen åkte iväg på bio med sin fammo. Ikväll är det familjesim igen, veckans höjdpunkt om man frågar Adam.

”vem skall vara MIN bebis Robbe”

Mina föräldrar är skilda, dom har varit det i över 20 år och det är alltså något som jag växt upp med. Det har satt sina spår och det har påverkat mig på olika sätt. Men det skall inte detta inlägg handla om. Vill inte skriva om allt det jobbiga idag, utan vill lyfta fram en annan sida mina barns sida. Sidan som gör att också en splittrad familj kan resultera i något fint som ger barnen flera viktiga människor istället för färre.

Saga är väldigt intresserad av familjen, av vem som varit i vems mage, vem som är pappa åt vem och så vidare. Hon försöker greppa att jag alltså varit i hennes mommos mage, lika så hennes moster. Sagas pappa har varit i Sagas fammos mage och så vidare. Inte så lätt för en 3,5 åring att förstå men mer och mer börjar pusselbitarna falla på plats för henne och hon räknade t.ex. ut att jag skulle bli mommo till hennes barn sen den dagen då hon får barn. Agerar också mommo till hennes docka Molly ibland, barnvakter och sköter precis som hennes egna mommo gör. Att prata om familjer är samtal hon gärna har med vuxna, många många gånger.

För mina barn är det lika självklart att fammo och faffa hör ihop som att mommo och moffi inte gör det. För dom har mommo alltid varit tillsammans med Robbe och dom pratar om mommo och Robbe lika naturligt som dom pratar om sin fammo och faffa. Saga hade haft en diskussion med min mamma om sen då Saga får en bebis i magen. Saga hade då konstaterat att hon blir mamma och att jag kommer bli bebisens mommo, Anton blir bebisen moffa. Sen hade hon stannat upp, funderat och sen utbrast hon ” MEN vem skall bli min bebis Robbe?!?”. Och det gör mig så lycklig, att hon som 3,5 åring inser att hennes barn kanske inte får någon extra. Om jag och Anton är tillsammans (vilket vi ju såklart siktar på att vara) då Saga får barn så kommer hennes barn alltså att sakna en Robbe.

Och det är ju just så det är, vem som är viktig för barnen bestäms inte i gener och släktskap. Vem som är viktig för barnen bestäms i att man visar kärlek och omtanke för barnen, att man ger av sin tid och att man visar att man finns där för dem. Allt detta gör Sagas Robbe och jag förstår att hon idag kan tycka att hennes barn minsann också måste få en egen Robbe, att alla barn borde ha en egen Robbe. Mamma och Saga hade sedan pratat klart om hur det blir sen då Saga blir mamma, och dom hade också kommit överens om att Sagas Robbe också skulle bli hennes bebis Robbe.

_MG_6622.jpg

Det är minsann inte alltid lätt med skilsmässor i familjer, men allt är inte bara negativt heller. Jag kan hålla med Saga om att hon och Adam har tur som får ha sin mommo och Robbe, alla barn borde få ha en Robbe att leka och busa med.