Efter några dagar med mycket program..

.. kom priset idag. Jag är totalt slut, trött och illamående. Min syster och hennes familj har varit här i Pargas några dagar och då har vi såklart velat umgås med dem så mycket som möjligt. Vi har vaknat hemma och somnat hemma men annars mest varit hos min mamma. Så roligt med program! Dagarna går snabbt och barnen har skoj men HJÄLP så trött jag är nu.

Idag har jag inte kommit upp ur sängen ens. Vidar är med Anton på Tyks för att igen en gång göra ett arginin-test. Testet har gått bra och dom är snart påväg hemåt igen. Att Vidar är iväg möjliggör ju att jag kan ta det lugnt, antagligen därför jag kan känna efter hur trött jag är också. Frukost har jag fått i mig och fixar frukost till Adam och Saga men där tog det stop. Hade tänkt städa idag men det lär inte bli mycket av. När jag är trött börjar jag må illa. Ska försöka sova en stund nu och se om jag vaknar med mer energi eller om hela dagen blir såhär.

Jag hade liksom hoppats på att energin och måendet skulle svänga efter v13 men helt tydligt inte ännu. Nåja jag ska inte klaga, barnen leker med sina kusiner och Vidde är som sagt iväg med Anton. Jag kan vila nu och det ska jag göra. Hoppas ni har en bra fredag!

Att lura sig själv med bra resultat

IMG_8234

Vissa kvällar är det väldigt motigt att komma iväg på kvällspromme, jag kan sitta hemma och dividera och diskutera med mig själv. Jag vet ju att jag mår så mycket bättre om jag kommer mig iväg men samtidigt lockar soffan. Istället för att sätta hårt mot hårt mot mig själv där hemma så brukar jag lirka lite, liksom muta mig själv. Att bara jag går ut och gå så räcker det om jag går den korta rundan, den är inte övermäktig på något sätt och tröskeln att gå den är LÅG. Sen vet jag ju själv att bara jag kommer mig iväg så både vill och orkar jag gå den långa också. Så även ikväll.

IMG_8235

Jag har bestämt att den korta rundan är tillräckligt, jag är nöjd bara jag går den. Det är ganska skönt att tröskeln är låg, speciellt nu under graviditeten när orken, humöret och måendet inte alltid är på topp. Det viktiga är ATT jag kommer iväg, inte hur långt jag går.

Ikväll traskade jag iväg med sikte på korta rutten, sen sken solen så härligt och podden jag lyssnade på var intressant och vips så gick jag hela långa rutten i alla fall. Nu kan jag kasta mig på soffan en stund och kolla lite YouTube. Njuta av känslan av att jag kom mig iväg och dricka ett glas ISKALLT vatten med massa IS i. IS alltså fy fan så gott det är! Och citron HÄRLIGA TIDER. Hoppas ni har en skön fredagskväll!

När Viddes rum blev sovrum för alla 3

I perioder har vi försökt hitta bra rutiner för nattning av barnen, vi har testat belöning om de somnar själva och vi har testat att bara bestämma att NU sover ni där. Vi har suttit vid sängen, utanför rummet, i trappan till vinden men vi kom aldrig vidare. Dom vill inte sova ensamma på vinden och jag kan ärligt säga att jag förstår dem. Som barn hade jag ALDRIG gått med på att sova på vinden om mamma inte också sover där. Det blir också svårt att natta barn på olika våningar i huset, Vidar behöver en vuxen med sig för att somna och i vinter kommer vi ha en bebis i huset som också vill amma och gosa på kvällarna vilket gör att det inte ens finns någon vuxen som kan sitta i trappan till vinden.

Vi har funderat fram och tillbaka hur vi ska göra, ska alla sova på vinden? eller kan vi lösa det så att alla kan sova på nedre våningen. Började med att lägga madrasser på golvet i det som vi kallar Vidars rum, rummet vägg i vägg med vårt sovrum. Alla var nöjda och glada och nattningen fungerade bra. Började googla efter våningssängar, funderade hur vi skulle möblera i rummet för att få utrymme för 3 sängar. Sen mitt i allt ramlade jag över en annons på FB-loppis där en person sålde en våningssäng med 120cm stor säng under och 80cm bred säng ovanför. Följande dag hämtade Anton hem den och nu är vårt problem löst. Vidde + 1 sover nere och den andra sover ovanför. Nu när det är nytt kör de varannan natt men gissar att nyhetens behag går över och att de snart hittar vem som skall sova var.

IMG_8227

Det viktigaste av allt är att nattningen fungerar, vissa kvällar somnar Vidde föst och då smyger de två andra in och somnar själva. De är trygga av varandras sällskap och kvällarna är 100 gånger mer harmoniska. Skönt så och lätt värt pengarna för sängen. Vidar behöver ju inte ett eget rum på länge ännu och dom har alla sina kläder där i klädskåpen så just nu fungerar detta perfekt.

Önskar att jag snabbare skulle kunna tänka ut nya strategier och inte alltid fastna i att man ”måste” göra på ett visst sätt. Nog lär ju barnen hinna sova i sina egna rum ännu. Trygga barn somnar bra och sover gott vilket ger pigga glada barn och föräldrar följande morgon. Glad fredag till er!

Att vara snäll mot sig själv

Min energi och ork går väldigt i vågor just nu. Vissa dagar orkar jag med massor för att följande dag mest vilja ligga ner. Problemet är att jag börjar må så fruktansvärt illa om jag liksom tvingar mig att göra saker. Jag försöker vara snäll mot mig själv och inte göra mer än jag måste de dagar som energin är låg och istället utnyttja energin de dagar som den finns där.

Idag börjar Anton jobba igen vilket är trist, det har varit guld att veta att jag när som kan vila en stund eftersom vi varit två vuxna här hemma. Nu gäller det igen att bita ihop tills Vidde sover på dagen. Den tiden brukar vara min och de två äldres men denna sommar har jag sovit i 9/10 fall. Det är tur dom har varandra att leka med och kusiner i närheten, ändå skaver samvetet ibland. Jag ”borde” orka mer. Men jag låter inte det dåliga samvetet ta över, jag vet att redan med tre barn är det omöjligt att alltid räcka till för alla exakt hela tiden. Hur ska det inte bli med fyra sen? Som sagt är jag glad att dom har varandra.

Det är också lättare att förklara för de två äldre varför jag är trött nu när de vet att jag är gravid. Dom är förstående och jag vet ju att det går över. Jag vet också att det kommer komma nya perioder av trötthet och nya situationer när jag känner att jag inte räcker till. Det är inte farligt, jag är inte sämre för att det är så och dessa perioder går över.

Det gäller att vara snäll mot sig själv, lyssna på vad jag behöver och känner. Jag tror ändå någonstans att det är nyckeln till att må bra, att inte alltid offra sig själv för alla andra. Så med den inställningen kör vi igång denna måndag och vecka. 3 veckor tills skolan börjar nu, 3 veckor av sommarlov tillsammans ännu. Vad ska ni hitta på denna vecka?

Delad glädje är nog minst trippelglädje

Oj WOW vilken reaktion det blev på denna graviditet, jag trodde inte folk skulle bli så överraskade haha. Har väl ändå varit rätt öppen med att jag nog längtar lite smått efter en fyra. Är det kanske det faktum att många har 3 barn och 4 blir lite mer spännande? Jag vet inte, så härligt är det i alla fall med alla glada meddelanden kommentarer och hjärtan.

Det känns så fint att det är så många som verkligen gläds med oss. Det känna annorlunda än vad jag kan minnas från förra gången. Mycket handlar såklart om mitt egna mående, även om jag varit trött, seg och illamående de senaste två månaderna så är det INGET emot det totala kaos jag gick igenom under graviditeten med Vidar. Så många gånger har jag tackat högre makter över att jag nu är vårdledig, att jag får vara hemma och ta det lugnt (haha eller hur med 3 barn hemma på sommarlov *semester*).

IMG_1679

Det var något inom mig som gick sönder under den graviditeten, som bröt ner mig totalt och redan nu känner jag att denna graviditet helar allt det. Jag ser tillbaka på tiden och kan fullt och helhjärtat förlåta mig själv. Såklart har besöken hos psykologen gjort sitt också och tiden och en massa andra faktorer också. Men när jag fyllde i formulären till rådis med frågor kring mitt mående, insåg jag att jag verkligen mår BRA nu. Mina poäng var så mycket högre sist ( höga poäng = sämre mående ) och jag vill tro och hoppas att jag får fortsätta på detta spår. Hjälpen finns nära om måendet börjar svaja och skyddsnätet är starkare och tryggare än någonsin. Tack för att ni delar vår glädje och vill följa med på denna resa. Har ni tankar eller frågor så kan ni ställa dem i kommentarsfältet.

 

När jag plötsligt visste

Jag har länge känt att jag längtat efter ett fjärde barn. Det tog ett tag innan jag vågade erkänna det för mig själv, kände mig lite otacksam som inte var ”nöjd”. Vi pratade såklart mycket jag och Anton och vi kände båda en längtan även om det denna gång nog var jag som var med drivande. Vi kom överens om att INTE göra en så stor grej av detta, händer det så händer det typ. Först väntade jag på att få min mens tillbaka i vad som kändes som en evighet och sen var det då dags att börja försöka utan att ta någon stress. Lättare sagt än gjort, speciellt eftersom jag fick ett falskt positivt gravtest på första försöket i augusti 2019.

Men sen hände nada, varje månad kom mensen. Jag började misstänka att inget kommer nappa innan jag helt slutat amma Vidde. Mitt mål och min plan var att amma honom tills han blir 2. Så i april bestämde vi att vi tar en paus under sommaren och fortsätter försöka i höst sen. ”Synd att vara nygravid och illamående på sommaren”. Det var ganska skönt att släppa tanken för en bestämd tid. April blev maj, skolorna öppnades igen och vi firade Sagas födelsedag . Det var mycket på G där när en ny vardag skulle rulla igång för några veckor.

Där mitt i den karusellen började jag mitt i allt känna en grej som jag VET att endast och enbart kan betyda en grej. Kaffet började smaka sämre och sämre, jag som i vanliga fall glatt dricker många muggar om dagen fick inte ens ner den heligaste muggen morgonkaffe. Först tänkte jag att jag bara inbillar mig. Men när tanken väl slagit mig kunde jag inte släppa den och grävde fram ett gravtest som jag snällt plockat upp i skåpet. Vi hade ju paus nu..

Gjorde testet och DÄR mitt i allt var det ju ett streck. Inte jättetydligt men ändå synligt. Med tanke på att jag tidigare hade fått ett falskt positivt test så kunde jag på inga vis lita på endast ett positivt test av ett märke och jag testade med två andra test också.

Hade ett digitalt test och även om jag visste att jag borde vänta till följande morgon innan (detta var alltså mitt på dagen) jag testar med det kunde jag inte hålla mig. Det digitala testet var negativt ” inte gravid ”. Trodde inte på det, men var lite irriterad över att jag inte hade kunnat hålla mig. Åkte till apoteket för att köpa ett till digitalt test som jag skulle ta följande morgon. På kvällen tog jag ytterligare ett test som var tydligare och då berättade jag också för Anton. Det är en historia för sig..

Följande morgon tog jag ett andra digitalt test och nu var även det positivt. Vet inte varför ett digitalt test känns mer verkligt men för mig var det viktigt att se orden på displayen GRAVID. Sedan följde en tid av maniskt testande, delvis för att det ju är så magiskt att få ett positivt resultat och delvis för att försäkra mig om att plussen blev starkare och veckorna ökade på det digitala.

Till min stora glädje och lättnad blev testen starkare och veckorna ökade. Sakta men säkert vågade jag mer och mer börja tro på att detta skulle gå vägen och att vi skulle få vara med om hela denna resa en fjärde gång. Jag är inte speciellt bra på att hålla hemligheter för folk, men denna gång klarade jag det ändå relativt bra. Jag ville ha några veckor när bara jag och Anton visste och det fick jag. Men visst är det också härligt att kunna dela nyheten med vänner och familj. Fast jag varit med om detta förr så är det ändå alltid lite overkligt. Fast vi har sett vår lilla fyra busa omkring där i magen är det ändå svårt att förstå att vi snart har en liten till här hemma.

Hoppas ni får en fin lördag!

Oops we did it again

_MG_7170

Hej och hallå! Här kommer jag och släpper denna lilla överraskning såhär på en fredagskväll. Orsaken bakom sommarens totala bloggtorka ligger och växer för fullt i min mage just nu. Ett fjärde litet mirakel, tänk vilken magisk lycka att vi ska få vara med om detta en fjärde gång. Jag är så tacksam och lycklig, trotts trötthet och illamående hela sommaren har jag inte varit såhär lycklig på länge. Allt känns så otroligt rätt, det är klart att det är just såhär det skall vara.

_MG_7102

Vi har varit på ultraljud och allt såg bra ut där, vi har berättat nyheten för barnen och jag som varit lite orolig för reaktionen hade såklart oroat mig i onödan. De jublade och var verkligen överlyckliga över ett till kommande syskon. Känns så fint att jag får ge mina barn det jag drömde om som liten, en stor familj med många syskon.

_MG_8271

Jag kommer skålart blogga mer om detta, har massor att skriva om och dela. Jag ville nu bara mest kika in här, berätta varför det varit tyst och meddela att bloggtorka officiellt är över nu. Hur har ni det? Hoppas ni har en skön fredagkväll!

Fem före sommarlov

Jag hade inbillat mig att jag skulle ha en del tid för eget arbete nu de veckor som de äldre är i skola och dagis men alltså HELLO tidsbristen! Eller nej samma tid har jag ju nu men jag har verkligen prioriterat att umgås med vänner och göra sådant som laddar mina batterier.

_mg_7200

Vardagen och hobbyna körde igång från noll till hundra och nu står jag vid fotbollsplanerna måndag – torsdag. Och så ska Adam föras och hämtas från skolan och Saga ska föras och hämtas från dagis. Jag klagar på inga vis, skrattar mest åt att jag fantiserade om massa tid. Nåja vi har i alla fall haft tid för umgänge och tumistid med Vidde. Inte illa det heller.

img_7226

Bloggen hänger med, även om jag önskar att jag hade kunnat leverera mer än jag gjort den senaste tiden. Det kommer nog komma perioder med mer tid för bloggen också.

Hoppas ni också fått njuta av det härliga sommarvädret som vi haft de senaste dagarna. Igår var barnen och simma, eller i alla fall och doppa sig. Dom är sin mor upp i dagen när det kommer till det, även om jag själv blivit en riktig fegis på äldre dagar.

img_1351

Nu är det två dagar kvar till sommarlov, det känns och märks. Det är tunga veckor för oss alla just nu, mitt i allt ska barnen orka bete sig och umgås med andra än familjen. Det tar på krafterna och märks på humöret.

1800c655-c7bb-4f77-86ff-9ba2eb0d1f46

Kommer uppskatta sommarlovet extra i år, fria dagar utan hemmaskola, läxor och måsten. Om inte annat så har denna vår i alla fall lärt oss att uppskatta saker vi tidigare tog för givet.

Så blev hon äntligen 6 år

_MG_6909

Äntligen kom så dagen hon längtat efter i en halv evighet, vi kan ignorera att hon redan igår frågade HUR MÅNGA DAGAR DET ÄR tills hon fyller 7. Vår älskade Saga fyllde 6 år igår och även om läget är vad det är så avslutade hon dagen med att säga att det var den BÄSTA födelsedagen i hennes liv. Jag kan förstå det ändå, det var verkligen en fin dag.

Vi började dagen precis så som en födelsedag ska börjas med sång, ballonger och paket i sängen. Det är så fint med Saga, hon ÄLSKAR verkligen ALLT hon får. Hon nästan skrek av lycka över ett par nya arbetsbyxor från clas ohlson för 19.90 € även om hon också fick en helt egen kamera. Fint så, hon var så glad över alla fina presenter.

_MG_6861

Önskningen för årets kaka car BALLETT och CHOKLAD och detta blev då resultatet. Jag är typ lika begåvad som en skolåda när det kommer till att tillverka något i sockermassa. Har alltid stora visioner och sedan kickar verkligheten in och tja det blir inte helt som jag hade tänkt. Saga var dock nöjd med kakan och det ÄR ju det viktigaste. Kakan blev också SVINGOD vilket ju är viktigt det också. Säger inte att kakan är ful nu heller, men den blev inte så som jag hade tänkt mig.

Vi dukade upp kalasbordet ute i den ISKALLA blåsten och firade litet med barnens kusiner, Mommo & Robbe och Fammo & Faffa. Ljuset tändes och vi sjöng samtidigt som det sprakade festligt. Vi hade köpt detta ljus långt innan Corona, men men tanke på det var det ju perfekt med ljus som inte ska blåsas ut just nu. Där blev det rätt i misstag. Efter fikat tackade gästerna för sig och vi gick in.

27AD7EF7-E943-4017-B47F-5A645217E5F1

Inne bjöds det på dans&gymnastikshow på den nya airtracken. Hon hjulade, hoppade, stod på händer och i brygga om vartannat tills svetten rann. Så nöjd över nya aktivitetsklockan också, som visade hur många steg hon tagit. Vi bäddade ner oss i soffan, kollade frozen 2 och åt lite rester från kalaset. En bra dag från början till slut, tänk att hon redan är 6 år <3

Tillbaka till skola och dagis

Det brukar vara augusti när pirret över att skolan börjar igen slår till. Det brukar vara barnen som är nervösa och vi vuxna som lugnande säger att det kommer bli så bra så bra med skola. Det brukar vara barnen som är vakna 5.05 på morgonen och förbereder inför den första skoldagen. Mycket dom brukar är inte nu, det mesta är annorlunda när jag tänker efter. Barnen är ivriga men fundersamma över de regler som gäller speciellt i skolan. Ingen taxi för Adam, eftersom just skolskjutsen inte coronaanpassats iaf för vår del. Skolväskan är överfull efter 2 månader av hemmaskola och jag känner ett litet sting av sorg över att den rutinen nu försvinner.

Får man sörja något som varit jobbigt? Får man sörja att dessa två månader är över även om jag minst varannan dag hade velat kasta in handduken och ge upp. Det är en massa blandade känslor och inga är egentligen rätt eller fel. Det känns som att vi står vid poolkanten nu och förväntas hoppa ner i vattnet, vi vet inte om det är iskallt eller varmt och skönt. Vi vet att vi ska i, så vi tar varandra i händerna, drar ett djupt andetag och hoppar i. Vi kan simma det vet vi, men det är 2 månader sedan vi simmade senast.

Hoppas ni får en bra torsdag! Hoppas ni andra familje som också återgår till skola och dagis också får en bra start på denna mellantid innan sommarlovet. Vi hörs väl ikväll och ser hur det blev.