Inte den bästa veckan i mitt liv..

Söndag, sitter med en skål chips och en cider framför mig och summerar veckan. Vilken jävla vecka det varit alltså, var ska jag ens börja? För en vecka sedan blev Saga flunssig och i måndags var det dags för corona-test för henne. (hon var rätt nöjd över det eftersom hon inte varit på test ännu) Dock var det ju super trist att bli sjuk mitt i simskolan. Valde att hålla Adam hemma från simskolan också på måndagen eftersom vi inte fått svaret på corona-testet då ännu. *duktig medborgare här hej*

På måndagsmorgonen insåg vi att vår frys hade sagt upp kontraktet och ALLT var tinat där inne. Visst harmar det att både kött och bär förstördes MEN mest av allt sörjer jag nog all den utpumpade bröstmjölken. Bara att börja försöka fylla lagret igen här småningom. Tyvärr är det inte alls lika lätt att pumpa nu längre, Ebba är ju redan över 5 månader och precis som med de andra barnen blir det svårare och svårare att pumpa mjölk ju äldre barnen blir.

Nåja men tror ni att det räckte med dessa två grejer då denna ljuvliga måndag? Nej nej nej, på eftermiddagen kommer Saga in skrikande i huset att Adam trampat på en spik och att det kommer massor av blod. Hann tänka 1000 tankar innan jag såg att det nog ändå inte var så farligt djupt sår i foten i alla fall. Putsade såret och försökte få det att sluta blöda och som tur slutade rätt så snabbt, var i kontakt med HVC också och dom konstaterade att Adams stelkrampsvaccin var i kraft så vi skulle bara hålla såret rent och sen får han inte simma innan såret läkt.

Simförbudet för Adam gjorde att han inte kunde återvända till simskolan igen även om Sagas corona-test var negativt. Saga kämpade på med falsk krupp om nätterna och vi alla kämpade på i hettan om dagarna. På onsdagen var det vidrigt varmt och Vidar blev både flunssig och febrig. 39 graders feber är aldrig skoj men totalt jävla katastrofalt när det är 33 grader varmt. Behöver knappast berätta att vi inte har möjlighet till kylning i vårt hus.

På onsdagen var jag nog nära att tappa fattningen totalt, Vidar hade hög feber och värmen i huset fick mig att få panik. Ringde mamma och grät, kände mig ensam och fångad i hettan. Mamma hämtade lite snax, mediciner och saft till barnen och vi flydde värmen in i Antons kontor. Ja jag vet att det är skevt att kontoret har luftvärmepump men inte huset, nästa sommar SKA vi också ha en luftvärmepump till huset TRUST ME!

På kvällen backade Anton upp sina föräldrars husvagn (som har AC) på vår gård och sedan dess har vi bott i den. Vi campar alltså på egen gård och det är faktist mysigt, inte bara på grund av ACn utan annars också. Här har vi nu sovit sedan dess och barnen har ingen plan på att sluta med det, inte jag heller om jag skall vara ärlig. Istället planerar vi nu husvagnssemester senare i sommar.

Det har minsann varit en seg flunssa denna gång, ännu idag en vecka efter att Saga blev sjuk är hon krasslig och vi andra ha fallit dit en efter en. Ebba och Anton har *peppar peppar* klarat sig hittills och jag håller tummar och tår för att dom ska förbli friska kommande veckan. Jag själv känner mig bättre idag som tur men USCH vad tungt det är att själv vara sjuk och försöka ro i land vardagen med 4 barn. Att dessutom försöka amma och se till att de andra barnen äter och dricker tillräckligt gör ju en utmattad också utan flunssa.

Nu försöker jag ändå hoppas på en bättre vecka, att vi får bli friska nu och kanske till och med komma iväg hemifrån igen. Vädret är svalare nu också, så det går liksom att existera både ute på gården och inne i huset. Men som sagt ännu fortsätter vi vårt campingliv här på gården, ett äventyr för barnen som dom nog sent skall glömma.

Kommentera

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.