Mitt tips för att komma sig iväg till parken.

Glad fredag till er alla fina läsare. Först vill jag bara säga TACK, om ni visste hur mycket det värmer i mitt hjärta att ni läser, hör av er, gillar och peppar. Min blogg är min trygga plats och jag känner verkligen att jag kan skriva och öppna upp mig kring ämnen som inte är så lätta att prata om face to face. För mig känns det skönt att människor i min omgivning vet hur jag tänker och känner, men jag tycker också att det är jobbigt att prata och berätta om det sådär från ingen stans. Man kan tycka vad man vill om att skriva öppet om psykisk ohälsa men för mig, just nu, känns det som att det hjälper mig.

Idag är det alltså fredag och vi har varit en sväng till parken nu på förmiddagen. Mitt egna tips på hur man kommer sig iväg till parken är att lura sig själv lite. När vi ska föra Saga till dagis på morgonen så klär jag på Vidde alla kläder, ni vet yllehalare och vantar och sockor så att han är redo för utelek. Drar också på mig själv utekläder (eftersom jag helt tydligt blivit gammal nu och HATAR att frysa, seriöst går jag sällan ut utan utebyxor längre) och sedan åker vi iväg. När jag lämnat Saga känns det onödigt att åka hem och klä av oss alla kläder utan att vi varit ute en stund först. Då känns det inte alls så motigt att komma sig iväg till parken t.ex. Idag råkade det dessutom vara bekanta i parken vilket såklart alltid är roligt, mammorna hinner prata av sig och barnen får leka.

Nu ska jag inte glorifiera parkhäng allt för mycket ändå, vill inte vara den där superhurtiga mamman som ALLTID ÄLSKAR att vara ute. För det är inte alltid bara glada miner i parken heller. Jag menar det finns dagar då det verkligen inte är varken roligt eller härligt med parklek. Dagar då det regnar, när vi står där ensamma i parken och humöret är katastrof. En sådan dag hade vi igår, då gav jag upp efter en stund när mitt sällskap såg ut såhär.

IMG_4083

Så ja vi har också parkdagar som inte alls får oss på bättre humör, vi har också dagar då vi åker hem igen efter 15 minuter. Men också då fick vi i alla fall 15 minuter friskluft, vilket är mer än noll. För mig är det lättare att komma iväg ut när alla barn är hemma, de två äldre trivs bra ute och då har också Vidde sällskap. Därför behöver jag lura mig själv för att komma iväg på förmiddagarna.

Tycker ni om att vara ute i parken och leka med barnen?
Vad gör ni annat utomhus tillsammans med barnen? 

Kommentera

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.