Ett steg fram och tre tillbaka

Oktober var en bra månad, träningen löpte på och motivationen var väldigt närvarande. Vardagen rullade på och våra tider passade ihop med min träningsvilja. Sen kom november och PANG all min energi försvann, all min motivation och mitt i allt fanns varken tid eller ork för träning.

Efter några veckor kände jag mig bara skit igen för att jag inte tränat och så var jag tillbaka på ruta ett. Varför ska det vara så jävla svårt? Varför ska jag vara så svart eller vit? Träna 4ggr/v eller inte alls, äta hälsosamt eller hetsäta, vara aktiv eller totalt passiv. Manisk i skov och där emellan totalt jävla apatisk.

På allt detta ska jag få så jäkla dåligt samvete för allt det jag inte gör. Det låter så otroligt fånigt när jag ser det i skrift, ändå är känslan så otroligt äkta när jag är mitt i det.

Jag önskar att jag ska hitta en balans i allt, att jag ska känna att jag helt ärligt kan ha en avslappnad relation till både träning och mat. Älskar att vara i mitt flow, samtidigt som jag är livrädd för att det skall tilta över till mani eller försvinna helt. Jag balanserar på en tunn tråd mellan två livsstilar som jag inte vill leva. Jag vill inte vara manisk och jag vill inte vara apatisk.

Jag är så fruktansvärt hård mot mig själv, ser inte att jag inte ens skulle vara värd att prioritera tid för träning, genast om jag missat ett inplanerat pass så är jag inte värd tid för träning på resten av veckan/månaden. Och för varje dag som går blir tröskeln högre och högre att gå till gymmet igen.

Jag kämpar på, just nu är allt extra motigt med två förkylda barn hemma och själv också känner jag mig flunssig. Snart ska jag väl vara tillbaka på gymmet igen, med eller utan motivation. Ska sätta mig ner och verkligen skriva upp mina mål, mina tankar och vilka utmaningar jag har.

Det jobbiga är att planera, i vår familj finns liksom inte fasta tider. Eller i Antons jobb finns inte tider som går att räkna med. Det betyder att jag behöver hitta tid för träning utan att vara beroende av Anton. Måste planera utan att låsa mig, är sämst på att ändra i mina planer. Kanske det där hemmagymmet ändå skulle vara något?

Oj vad skönt det var att skriva, kanske någon känner igen sig. Länge sedan jag haft tid för bloggen också, tycker jag hela tiden vill så mycket mer än jag hinner med och hela tiden känner mig misslyckad när tiden inte räcker till.

Oj så tunga dessa downperioder är, men ju mer medveten jag blir, desto mer kan jag se ett mönster och till och med vara lite beredd när det slår till nästa gång.

Hoppas december börjat bra för er!

Och så en glad bild på en liten en som tycker att snö är både spännande och roligt att krypa omkring i. Och nej han går inte ännu heller 1år och 5 månader gammal.

2 reaktioner till “Ett steg fram och tre tillbaka”

  1. Jag kan bara slå ett slag för hemmagymmet – speciellt när man har oregelbundna tider är det perfekt. Visserligen måste man sätta lite pengar på införskaffningar, men om man verkligen använder hemmagymmet lönar det sig ganska snabbt. Vi byggde hus år 2016 och satsade på att omvandla ett källarrum till hemmagym. Summan på införskaffningarna gick på ca. 2500€, men största utgiften var ett löpband (min baby!), vilket man ju kan spara in ifall man inte gillar att springa. Ett hemmagym underlättar mycket att få in motionen i vardagsprogrammet. Du kan träna med barnen eller när barnen sover och ändå vara till hands. Jag gick från två pass i veckan till tre bara pga hemmagymmet. Iofs har jag bara ett barn, men jobbar heltid (mannen också), så tidsbristen känner jag igen!
    Vill även önska dig all möjlig julefrid nu i advent! Det lät på ditt inlägg som du har en jobbig fas att hitta balansen i vardagen. Med tre barn är det helt förståeligt, och jag hoppas du är snäll mot dig själv. 🙂 Tack för en trevlig och mycket välskriven blogg! 🙂

    1. Tack för fina ord ❤️ och jag börjar mer och mer tro på att hemmagym kunde vara lösningen för oss också. Kunna träna i dom där luckorna som dyker upp ibland. Skulle inte ens behöva så mycket, stång och vikter typ.
      Ja jag ska försöka vara lite snällare mot mig själv, speciellt nu vid jul. Vardagen med tre barn var av två har massa hobbyn kräver också sitt, våren kan behöva lite nya strategier 😅 kram till dej ❤️

Kommentera

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.