ÄNTLIGEN får vi sova på natten

Familjen Helenius by Rebecka Hagert Photography-250 (kopia)foto : Rebecka Hägert Photography

Denna lilla kille har ÄNTLIGEN börjat sova hela nätter. Efter ett år av nattamning varje natt känns det skönt att få sova. Vi har alltså inte haft några jobbiga nätter på det sättet, Vidar har vaknat till och velat amma och sedan somnat om. Men eftersom jag ändå gärna sover på natten och det började kännas som att Vidar laddade mjölk på natten och inte var så hungrig på speciellt förmiddagen så blev det aktuellt att ta tag i saken.

Jag tror inte på sömnskola, antagligen för att vi aldrig behövt eller använt oss av det. Både Adam och Saga har slutat äta på natten helt självmant så jag har liksom tänkt att samma sak kommer ske för Vidar. Hade mina misstankar om att vi stör varandra när han sover i vår säng så steg ett blev då att han fick flytta till egen säng i vårt sovrum. När han började sova tryggt där i början av natten tänkte jag att han (och mest jag) var redo för eget rum. Liksom det får bära eller brista, att flytta en spjälsäng mellan två rum är inte så jobbigt. Så vi testade och 5 av 7 nätter sover han nu från kvällen tills morgonen. *nöjd* det är högre statistik för honom än för vissa andra barn i denna familj.

Nåja de nätter han vaknar då? Ja då får han komma till vår säng och amma sig till söms. Ibland ammar han 3 sekunder och somnar sedan om, ibland ammar han som en hel måltid. Vissa nätter behöver han mycket närhet och ammar flera gånger för att sedan igen sova hela nätter. Känns som ett bra steg för oss, i något skede kanske han slutar amma på natten helt, eller också kommer han fortsätta att göra det ibland. Tänker att han har mer behov av närhet vissa nätter, precis som hans syskon, så då är det självklart att han får sova mellan oss. Kan medge att 5 pers i en 160cm bred säng inte är optimalt, men jag trängs hellre än att skicka iväg någon av barnen tillbaka till sin egna säng där mitt i natten. Ibland skickar vi iväg Anton till vinden, kan inte påstå att han har hemskt mycket invändningar till det.

Vi kom alltså hit, till att sova hela nätter utan skrik, utan gråt, utan ledsna miner, utan metoder eller någon egentlig plan. Känns skönt, känner mig lyckligt lottad som gång på gång kommit så lätt undan med detta. Och nu ligger han där i rummet bredvid och sover så skönt. Han har ammat sig riktigt mätt först och sedan somnat genom att hålla min hand. Det trodde jag inte i början på sommaren..

Kommentera

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.