Tankar om Mammas Kaffepaus

Tänkte att jag idag skulle skriva lite om podden, om mina tankar och känslor kring att vi nu poddat i 3 månader. Hur har det varit? Vad är svårast? Vad överraskade mig mest? Bad också mina följare på instagram att fråga mig något och några frågor kom in som jag svara på i slutet.

mkp

Jag vill börja med att säga att vi ju gör podden för att det är roligt. Vi har inga sponsorer och får alltså i dagsläget inte in några pengar alls från podden. Hittills har vi dessutom lagt ut pengar på mikrofon och på medlemsskap på soundcloud t.ex. Vi kände båda att vi vill testa vingarna lite innan vi börjar fundera på spons och liknande, men vi är såklart öppna för förslag och idéer. Känner du att just ditt företag skulle passa vår podd och våra lyssnare skall du inte tveka på att höra av dig! mammaskaffepaus@gmail.com är mailadressen eller så går det bra att kontakta oss via DM på instagram. @mammaskaffepaus heter vi där.

Det svåraste har varit att inte vara för hård mot sig själv. Att inte ta allt för stor stress över att tekniska saker som ljud t.ex. inte alltid är det bästa. Vi har ingen studio så vi gör det bästa av situationen. Själv tycker jag ändå att kvaliteten blir bättre och bättre. Det samma gäller klippandet av själva podden, det tar tid att lära sig. Det är jag som klipper avsnitten och i början var jag nog väldigt förvånad över tiden den tog. Vissa avsnitt är mer lättklippta än andra, avsnitt där vi blivit avbrutna av amningspauser eller liknande är mest knepiga. Hittills har i alla fall tekniken bara svikit oss en gång, vilket jag är tacksam för. Det är inte skoj att inse att timmar av redigeringsarbete är BORTA.

Visst gör vi det ju för att det är roligt, men jag tänker inte sticka under stolen med att vi ju såklart vill ha lyssnare också. Det känns som att vi småningom hittat en lyssnarskara som troget lyssnar varje vecka och det är SÅ otroligt roligt. För det är ju nog tack vare lyssnarna som vi vill fortsätta bjuda på oss själva och satsa tid och energi på podden. Den största utmaningen med podden är nog att nå ut till människor och potentiella nya lyssnare. Även om jag länge redan bloggat och VET att följare inte kommer över en natt och att man behöver jobba hårt för att synas kan det stundvis kännas tufft. Tror inte människor förstår hur mycket en like, en ny följare, en kommentar eller att någon delar ett avsnitt betyder för oss. Det ultimata sättet att hjälpa oss växa, att hjälpa oss få synlighet och att visa att man stöttar oss med vårt projekt.

Själv jobbar jag aktivt på att försöka bli bättre på att dela, ge komplimanger, gilla, ställa frågor och aktivera mig i andras projekt. För jag vet hur glad man blir och det krävs så himla lite av mig. Bara jag är medveten, och aktivt försöker bli bättre tror jag att jag också blir det. Klart jag inte lyckas 100% alltid jag heller. Men att peppa varandra gynnar alla, eller hur?

mammaskaffepaus

Vi jobbar vidare och försöker hinna med inspelning, redigering och publicering varje vecka. Känns bra att vi hittills publicerat ett avsnitt varje vecka. Tummen upp för oss liksom. Känns som att vi mer och mer hittar HUR vi vill jobba med podden, att vi hittar våra uppgifter och vågar visa vem vi är.

Men nu vidare till frågorna jag fick på instagram:

Fråga 1. Kostar det er något att podda?

Som jag redan konstaterade har vi köpt en mikrofon för att kunna spela in. Sen kostar medlemskapet på soundcloud, i början är det gratis, men när man laddat upp x antal timmar så måste man betala för att kunna fortsätta ladda upp nya avsnitt.

Fråga 2. Hur hanterar du att folk kanske pratar om podden i negativ klang då du är från en liten stad som Pargas?

Tänker inte så mycket på det faktiskt, visst händer det ibland men oftast tänker jag att folk säkert har mer spännande saker att prata om. Dels har det säkert att göra med att jag redan bloggat många år och är ”van” att folk känner igen mig och att folk redan i många år kunnat tala negativt om t.ex. bloggen. Ärligt tror jag att de som lägger ner tid på att prata negativt om t.ex. en podd har lite problem. Jag menar att välja att inte lyssna är ändå rätt så enkelt. Sen tänker jag också att det ligger avundsjuka bakom skitprat, man kanske inte själv vågar prova och då irriterar det att någon annan gjort det. Men vad vet jag? Vi pratar om detta i senaste avsnittet av podden, så har du inte lyssnat än kan du göra det HÄR. En del i att våga är ju att inte försöka göra något som ”alla andra” ska gilla. Alltid finns det någon som kommer tycka att det man gör är dåligt, dom människorna är inte dom viktiga. Jag jobbar hårt med att försöka fokusera på det positiva, det som gör att jag VÅGAR och det som gör att livet känns roligt.

Om du gillar podden och brukar lyssna får du gärna följa oss och aktivt gilla och hjälpa oss nå ut till flera människor. Vår Facebook sida hittar du HÄR och HÄR kommer du till vårt instagramkonto. Finns det flera frågor är det såklart alltid fritt fram att ställa dem när som helst.

 

4 reaktioner till “Tankar om Mammas Kaffepaus”

  1. Lyssnar på mammaskaffepaus varje tisdag då jag går till bussen. Har börjat hänga med först nu lite senare, men gillar att ni pratar öppet om många saker och berättar om era erfarenheter.

  2. Gillar er podd, den är så genuin och äkta! Ni bjuder på er själva och verkar trivas tillsammans, det är nog det som gör det så lätt att lyssna på er. Ni har hittills tagit upp ämnen jag intresserat mig och jag märker själv hur jag skulle vilja hoppa in i era diskussioner och säga mina åsikter, man dras helt enkelt med. Enda podden som hittills även fått mig att skratta så tårarna rinner, tror det var Antons skratt som bidrog till det!

Kommentera

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.