Onsdagstankar

Jag kan känna mig både full och helt tom i huvudet på samma gång. Jag har så otroligt svårt att ens börja reda ut alla tankar som snurrat ihop sig där inne i hjärnan och när inget reds ut blir det bara ännu snurrigare. Vart skall man börja vända sig när man behöver hjälp med måendet? Alltså JAG, jag som person. Är det rådgivningen? Ja man kunde kanske börja där i alla fall. Vi skall faktiskt dit på måndagen, ska ta upp kaoset i huvudet då. Fick ju hjälp förra gången allt höll på att krascha. Vet inte helt vad läget ens är just nu. Det är liksom höga berg och djupa dalar.

IMG_4417

Måendet kan variera massor just nu, ena sekunden känner jag mig stark och säker för att vid minsta lilla motgång känna mig totalt värdelös igen. Jag lägger allt ansvar på mig själv, anklagar mig själv varje gång något blir fel och det gör ju inte direkt att måendet blir bättre. Jag ville tro att jag skulle ha släppt alla tankar och känslor från graviditeten, men jag märker mer och mer att jag inte gjort det. Jag kom igenom tiden ja, men det har satt sina spår.

Jag kan inte påverka det som varit, det vet jag ju nog själv. Men jag kanske skulle behöva hjälp och lite verktyg för att inse det på riktigt. Jag kan inte lägga ansvaret över mitt mående på någon annan än mig själv. Människor runt om kring mig kan vara vad som helst, är jag trygg och stark ska det inte påverka mig. Ibland känner jag att jag gjort andra besvikna, jag vet inte ens helt på vilket sätt men jag känner mig liksom otillräcklig. Jag tror det handlar om mig själv, att jag känner att jag svikit mig själv. Ska försöka sluta med det, sluta straffa mig själv för att jag inte mår bra. Hur ska jag ens kunna börja må bättre om jag hela tiden hackar ner på mig själv? 

I dessa stunder är jag så tacksam över min familj. Över min fina familj som gör att allt ändå ibland känns riktigt bra. Och sen har man dom där fina, härliga guldkornen till vänner, som bara ALLTID finns där. Vad hade jag gjort utan dem? Ett besök, ett telefonsamtal, ett meddelande helt utan krav. Det gör mig trygg, det gör att jag vågar känna mig svag för jag vet att jag ALDRIG står helt ensam.

 

Kommentera

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.