Tid till psykolog och äkta vänskap

Idag var det vanlig träff på rådis, och vi pratade länge med rådistanten om hela min situation. Hur jag mår, hur jag känner och vad det är som känns jobbigt. Efter samtalet bokades också en tid till en psykolog, vilket bara känns bra. Nästa veckas onsdag skall jag få träffa psykologen, än en gång är jag så himla tacksam över hur fina system vi har i detta land. Jag skall få gå och prata med någon och försöka reda ut virrvarret som snurrar i min skalle. Känns så skönt att bli tagen på allvar, att mina känslor är viktiga och att det faktiskt finns hjälp att få. Jag behöver inte försöka vara stark då jag inte alls känner mej stark just nu. Jag behöver inte hålla masken längre. Hoppas hinna reda ut lite av snurret innan lillebror kommer. Hoppas hitta tillbaka till tron på mig själv, hoppas hitta tillbaka till den glada och energiska mamman som jag vill vara.

_MG_5944

bild: Anna Riska

Mitt i allt detta är jag så evig tacksam för alla fina vänner och bekanta som på sätt eller annat hör av sej. Långa telefonsamtal, snälla små meddelanden helt utan krav, en kram och förslag om en lunch eller kaffe. Alla ni som visat att ni finns där, helt kravlöst. Det behövs så lite just nu. Jag vet att jag inte är ensam och den känslan är verkligen helt fantastisk. Jag har känt mig ensam i perioder tidigare i mitt liv, ensam på riktigt. Men nu vet jag att jag inte är ensam. Jag vet att jag har människor runt omkring mig som bryr sig även om jag inte orkar. Människor som förstår att jag finns där, bakom tröttheten och hjälper mig själv att våga tro på att jag hittar tillbaka. Samma sak med familjen, alla fina människor som stöttat mig in i det sista och sedan hjälpt mig att inse att jag måste våga pausa. Människor som vågar hjälpa också när det blir lite mer obekvämt. Tack för att ni varit modiga och starka då jag själv inte varit det <3

Kommentera

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.