En tapper kämpe

Hemma igen, men en trött och ledsen kille. Tyvärr hjälpte det inte att han fick lugnande, det gick ändå inte att lappa tanden. Tandläkaren menade på att han inte kommer komma ihåg besöket speciellt mycket eftersom han fått meidicin innan men tja vi ska se. Nu får vi i alla fall vänta på en remiss till TYKS istället. Han kommer att sövas ner och så lappas och putsas hålet. Hoppas verkligen att detta inte sätter spår i honom för resten av livet. Så onödigt att vara rädd för tandläkaren, då det ändå är något som måste göras.

Till Adams utmaningar hör just att klara av nya situationer, han blir liksom så rädd och hysterisk att ingen i världen längre kan lugna ner honom. Även med lugnande i kroppen. Att få hem en groggy över 20 kg tung kille var inte heller det allra lättaste. Nu vilar han på soffan, försöker få honom att somna en stund så att han skulle sova ut medicinen.

IMG_1896

Efter att han vilat skall vi åka iväg till butiken, denna lilla kämpe är absolut värd en ny leksak idag. Mammahjärtat gråter då ens modiga lilla kille ligger där i stolen och kämpar för allt vad han kan. Han försökte verkligen idag, något annat kan man inte påstå. Hela killen skakade tillslut för att han var så rädd, och så skall det ändå inte behöva vara. Tanden är i alla fall lite mer putsad igen och en ny tillfällig lapp satt på plats.

Till sommaren skall det fixas, känns skrämmande för mig att min lilla pluttis skall sövas ner. MEN för honom är det säkert 1000 gånger mer skonsamt. Att få somna i lugn och ro och vakna med en lappad tand.

På tal om tandläkaren så borde jag ju beställa tid dit jag också, evigheter sen sist och jag har säkert hål igen jag också. Dagens besök gjorde mej inte direkt mer taggad, men sen igen MÅSTE man ju. Jag vill ännu tillägga att tandläkaren och tandskötaren gjorde ett gott försök, inget illa menat mot dem. Dom tröstade både Adam och mamma.

Kommentera

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.