Vi hoppade i bilarna och körde iväg. Jag fick vara DJ och välja EN låt som skulle spelas. Stackars lilla tomten blev det.
Bilarna stannade i centralparken och mitt fortskaffningsmedel presenterades. Var ju en aningen besviken över märket på traktorn, hahah och precis just därför hade dom också valt att ha en John Deere istället för en Valtra.
Såklart skulle jag ju färdas på en traktor, som den bondmora jag är. Det var kanske inte det bekvämaste jag varit med om, men dom hade ju i alla fall ett snöre också så tjejerna fick turas om att släpa på mig.
Jag åkte omkring i stan som en kung, vinkade och önskade folk GOD JULi. Alltid emellanåt stannade vi upp och det var igen dags att öppna en lucka. HUR i hela fridens namn dom kommit på alla luckor förblir en gåta för mej. Allt var genomtänkt in i minsta detalj.
T.ex skulle det fotas lite småsexiga bilder till Antons traktorkalender. Behöver jag säga att många av bilderna verkligen är utsökt vackra.
Jag skulle också sätta alla SVTs julkalendrar från 1991-2017 i rätt ordning. Lyckades väl rätt okej ändå, och de flesta i gänget hade helt missat storheten med julkalendrar.
Vi hade stafetter, vilket var jättekul även om jag SÖG absolut hårdast av alla. Seriöst lyckades jag liksom dra ner hela laget i skiten hur många gånger som helst.
Efter detta drog vi vidare till Hongkong och jag hade i uppgift att köpa ett julpynt till julgranen som sedan skulle pyntas.
Jag skulle dikta ihop en liten dikt till Finland 100 år och det blev ju en speciell dikt det också. Efter att jag lekt Runeberg rullade traktorn vidare igen. Julgranen lämnade kvar för allmänbeskådan, vem behöver inte lite julstämning i JULi liksom?
Skulle hitta en sopkvast och sopa trappan ren inför julen, som tur hade dom kvastar på Hese så då löstes det problemet där. Skulle också ringa random människa i från min telefonlista och be om deras bästa baktips. Ringde min en av mina chefer. Fick bra tips, t.ex. att ha ugnen varm.
Vi åkte vidare med sikte på S-market. Min gamla arbetsplats för mååååååånga somrar sen. Också där hade jag olika uppgifter. T.ex. skulle jag dela ut pepparkakor och ge träningstips till folk. PT som man ju är var det inga problem alls.
Mer julkalendertema, denna gång skulle jag gissa vem som var på bilden genom att fråga JA och NEJ frågor. Också här presterade jag väl tillräckligt bra för att imponera på tjejerna. Och OJ denna bruna hud jag hade i somras, ta mig tillbaka!
Lucka nummer 13 var ju såklart en Lucia uppgift och vi lussade på fint för alla som njöt av sin mat på hese. Ett vackert lucia tåg <3
Ta en selfie med random DUDE. De gick också bra, han fick till och med låna en tomteluva för att komma i rätt stämning.
Anton skulle få en present och jag hittade en verkligt fin grej till honos i R-kiosken. Tänk både ett spel och slickepinne i samma. WOW!
Tjejerna hade förbeställt pizza till oss alla, vilket verkligen smakade bra. Skönt att få sitta ner och äta lite mellan varven. Här kunde jag också briljera med att visa att jag känner min blivande man rätt så bra.
Efter maten styrde vi igen kosan mot centralparken, där väntade dessa bollar. Alltså detta var SÅ skoj. Vi sprang omkring och svettades som små grisar hela gänget.
Efter den hårda matchen och några små cirkuskonster senare var det dags att öppna sista luckan.
Kordinater som ledde vart? Fick inte veta utan bara snällt hoppa in i bilen och åka iväg. Vi rullade in till en stuga och där avslutades hela denna oförglömliga dag. Vi satt i kvällssolen på bryggan och pratade och skrattade och jag bara njöt över att ha så många fina vänner omkring mig.
Man är lyckligt lottad över att få sitta sådär på en brygga med sina vänner, efter alla skratt där käkade vi ännu lite grillat och sallad och drack sangria in på småtimmarna. Vi badade bastu och sedan började vissa söka sig hemåt. Vi spelade spel och lärde känna varandra lite föööööör detaljerat, hahaha nämner inga detaljer. Jag och främmorna och några till blev kvar och sov över i stugan. Följande morgon vaknade jag upp och fick ännu en härlig frukost serverad innan det var dags att åka hem igen.
Jag blir verkligen rörd till tårar då jag ser på bilderna och kommer ihåg alla minnen så tydligt. Tack till mina älskade främmor Lelle, Karin och Julia som fixade denna finfina dag för mej. Jag älskar er alla så mycket och det känns lite ledsamt att vi inte kommer få uppleva min möhippa igen. MEN ni gjorde verkligen det bästa av den dagen <3 KÄRLEK <3 Och tusen tack till världens bästa Terhi som fotade hela dagen!
En kommentar till “Kalenderäventyret 2017 del 2”